Slindan i skrindan kan inte låta bli sländan

Midsommar Del 3

2007-06-27T13:57:00.000-07:00

Jag fortsätter med resten av tävlingsbidragen, alla måste förevigas.

"Döda fågeln"
av Andreas och .......
"Ja, det började som så att ICA Nära i Bergshamra tvingades lägga ner. "Typiskt!" sa fågeln (som skulle dö). Fågeln var en hackspett och hette Tom. Han var döpt efter sångaren i Tokio Hotel. De hade samma shyssta svansföring. Man skulle t.o.m kunna säga att de var snarlika. Vid Ica Näras varuintag hade sedan hösten 2004 arbetat en ovanligt välartikulerad mutant. Han levde i konstant skräck. Han hade nämligen nyligen besökt Kista Galleria. Efter några spontan klädinköp, bestämde han sig för att åka jorden runt. Kista var ju så otillräckligt, tyckte han. Således bokade han in sig på ett flyg från Arlanda till Marco Polo-flygplatsen i Venedig. Han tyckte i sitt mutantiska tillstånd att det var en okej början på ett fantastiskt äventyr. Tji fick han. Och det är nu fågeln Tom äntrar scenen. Tom var dryg. Tom var även lite sjuk. Eftersom vi dessutom vet att han kommer dö, kände han att han inte hade nåt att förlora. Tom livnärde sig av Ica Näras sopor. De var faktiskt ganska shyssta. Zuccinis behöver lite tid innan de mognar. Detsamma gäller auberginer. Folk förstår sig helt enkelt inte på dem. Men så - Tom insåg - Mutanten (hälften fågel, hälften myra) tänkte sluta arbeta, sluta förse Tom med mat, varpå Tom handlade instinktivt.
"Din jävel" sa han, attackerade mutanten. Men, som vi alla vet, en fågel har sällan nån chans mot en mutant. Så fågeln Tom dog. That's it."

"Mardrömmen"
av Robin och .........
"Jag är en händig man" Hon hade klackskor. Och där, skedde ett maktskifte. Parmiddagen höll på i längsta laget. Detta var en stöld av tid och luft-föroreningar. Hon var en dröm på bild, men "det som göms i snö..."

"Svenskauppgift i sjuan (7:an)"
av Sarah och Anders
"Töntfilosofer
Minns Magica de Hex
Med avsky
Varför!?
Då hon är en prinsessa
av pungsparkare
Mot en tragisk armé
av manlig girighet"

av Sofia och Anna
"Det var en gång en hot mångmiljonär som hette Agnes von Krusenstierna. Hon hade äntligen semester. Egentligen var hon en megatönt enligt henne själv men nu skulle hon ta mig tusan ta tag i ett äventyr. Hon tänker att hon tar sig till klippor i Sydafrika. På sin promenad bland de berömda funkisklipporna träffade hon Lindsey Lohan och de slog följe. Lindsey tipsade om hur "hot" det var att titta på en berömd bisonoxe som hette Ferdinand och satt under en korkek. Mångmiljonären Agnes och Lindsey slår följe och kommer till eken. "Är det någon där?" skriker de. Paris Hilton svarar: "Ja, det är Paris. Någon har snott min diamant. Jag vill ha hämnd" Lindsey misstänker "Det kan vara Ferdinand". Lindsey kickar Ferdinand med sina höga fina klackar och ut kommer diamanten och Lindsey och Paris hånglar hett."

Midsommar Del 2

2007-06-25T10:49:00.000-07:00

Så, nu kokar mamma kaffe, jag är alldeles i fred med min bloggkompis. Midsommarleken gick ut på att man först parade ihop sig i lagpar och sedan var det dags för att ge sig ut på jakt efter gömda skålar i huset och trädgården. I varje skål låg det tio lappar, varav man fick ta en ur varje skål. På varje lapp fanns ett ord, och med de orden man lyckades samla ihop skulle man skriva en berättelse. Inga restriktioner, förutom att jag tyckte att den skulle vara någorlunda sammanhängande. Här nedanför följer bidragen, som jag måste säga är helt outstanding! Men vi börjar med den som slutligen, ihop med lappsamlandet, tog flest poäng (röda ord = lappord):

"Noir"
av Andreas, Patrick och Max
"Det ska fan till när djävulen har blivit religiös sa mr Trinettkök tröstsamt och stirrade ut över den balklänningsklädda tösen, vacker som ett kompostberg godis. Hon satt trött, medan tårarna böljade som vågor över hennes volumösa lekamen, varpå hon erinrade ett Nej! Nej! Han är inte religiös på en fläck, replikerade hon moloket..."

av Lea och Åsa
"Hej, jag heter Tindra! Jag är ju som bekant militär. I försvaret var jag kapten och kallades för Kapten Krok för mina dåliga hookar i alla vitsar jag jämt drog. Jag tycker glamour är det som gäller i försvaret. Champagne, rosa boer och jordgubbar. Därför tog vi en charter till Ibiza med hela plutonen.
Det kändes som vi ramlade rakt ner i en krampaktig tidsresa av dekadens och därför sa de testesteronstinna karlarna "Fuck you!" och åkte hem."

"Per Unkels semester"
av Katrin och Peter (?)
"Århundradets regnigaste sommar, Per Unkel är på semester. Tiden segar sig fram. Varje minut känns som en timme. Om några timmar inträffar döden. Per Unkel fördriver tiden med Fia med knuff, men det blir inga knuffar, för Per Unkel är ensam.
I sin ensamhet känner Per Unkel ett sug att ringa Siri, "en modern kvinna.." men han vågar inte. Istället plockar Per Unkel fram sin pistol som legat under de nytvättade lakanen. Per Unkel väger pistolen i sin hand och känner sig mäktig, likt hade han en kungakrona på sin hjässa. Plötsligt ringer Döden på dörren. Eftersom ingen jiddrar med Döden inbjuder Per Unkel på ett parti Fia med knuff."

Midsommar

2007-06-24T13:21:00.000-07:00

Eftersom jag har tappat bort min kamera har jag inte kunnat dokumentera midsommaraftonen med bilder, mycket tråkigt, men ger mig ändå en anledning till att uppdatera den utdöda bloggen. Dessutom har jag tråkigt. Midsommarfirandet var trevligt med snaps, visor, liveuppträdande med Two Camels and A River & fotbollsmatch, "de äldre" vs "de yngre" och av någon outgrundlig anledning hamnade jag bland de äldre. Nåväl. Vi vann inte heller. Vi åt både midsommarlunch med potatis och gräddfil och grillade sojakorv till middag. Lagom fyllekoma hela dagen, men på hemvägen mådde jag illa och trodde att jag skulle svimma. Stapplade hem. Ingen hemma som vanligt. Bara spindeln i mitt fönster. Viss turbulens i den mulna natten, vissa osäkra hjärtan och vissa pikar jag inte kan tyda eller förstå, och inte vet hur jag ska hantera. Det gör mig nog gott att vara ifrån Stockholm. På något sätt känns det mesta lite infekterat, och jag tror att nästan vi alla ser på De Två och är lite avundsjuka. Jag och Bettan var lekledare för en knivig tävling jag tåtade ihop på Östermalms biblioteks.. Mamma kom in till datorn, får fortsätta imorgon...

Att blogga

2007-06-17T06:19:00.000-07:00

Det har gått många herrans veckor!!! Intet nytt under solen, dock... Hrm. Jo massa nytt. Såklart. Två bibliotekskändisspaningar: 1. Natalia Kazmierska och 2. Alldeles nyss Shire från MTV. Han fick hjälp med att plocka fram en bok. Det är många yngre som högljutt roar sig på PunktMedis. Det regnar ute. Jag har tappat bort min kamera. Jag är rätt pepp på sommaren. Jag ska vara ledig en hel del. Vet knappt vad man ska göra av alla lediga dagar. Jag är inte särskilt bra på att vara ledig. Kanske en förmåga man borde träna upp.

Nej nu kom folk, och det blev massor att göra. Kul inlägg!

Ciao!

Forever dosen't live here anymore

2007-05-12T05:17:00.000-07:00

Hej!
Har varit en hängig och halvdan vecka, mest i pollensnorighetens anda, och jag är bara inte helt pepp. Det känns som att alla alltid förväntar sig att jag ska vara pepp på hundra procents nivå, men jag är inte så superduper som ni tror. Jag är rätt trist och går och lägger mig klockan tio på kvällarna, utan att ha uträttat stordåd. Jag har inget vettigt att säga. Sluta titta snett på mig! Dessutom blir jag knäpp i kroppen av alkohol, mina organ har ingen lust att ta hand om gift och slaggprodukter längre. Alkohol som är min egentliga själ, hur ska jag kunna vara en människa utan det!

Nå, utan att ge mig hän till mer än femtio procent så är det melodifestivalfinal ikväll. Jag ska klippa ur DN's betygsättarsidor innan jag beger mig till Frejgatan med snittar och gratis lådvin. S och jag ska bedömma otroligt hårt, och otroligt rättvist. Sen kan väl någon komma invirvlandes som en storm och strö salt i såren och ge mungipan ett lyft! Bara något händer, bara någon agerar, alla är så lama, jag med, alla är fega, och jag med. Rultandes med mina extrakilon som överförs till mig genom häxkonster. Jag gympar ju för fan fem gånger i veckan! Ibland.

Och P som fyller tjugofyra år om några dagar. En födelesdag jag inte är med och delar. Det känns konstigt att inte vara någons nummer ett längre, ingen utom typ mamma och pappa som tycker att man är viktigast i livet längre. Det känns lite ensamt och ironiskt. Är ni ironiska mot mig? Skrattar ni gott åt mig? Och jag drömmer stressade drömmar där ytlighet blandas med undertryckta känslor. Förevigt bor inte här längre.

Nåväl jag nystar vidare, jag klänger mig vidare, ni vet att det inte är något jag inte klarar av. Mina halsmuskler spänner.

Vi vill inte

2007-05-05T05:19:00.000-07:00

Det dåliga samvetet tvingar mig att uppdatera bloggen. Ack, vad jag har tröttnat. Fast jag vet ju, det går upp och ner, det är ju så det är, livet. Svårare att redogöra för vad som pågår i ens liv om man inte gör det ofta. Små detaljer glöms och töms, stora detaljer svider och tär.

Igår såg jag Spindelmannen på bio. Klart jag hade behållning av den, konstigt vore väl annars, men det är ju inte riktigt samma klass som tvåan och ettan. One-liners som inte funkar, massa slagsmål, tuffa fiender, (fast hur tuff Eric från That 70's Show är som Venom vet jag inte riktigt) svartsjukedraman åt alla håll och kanter. Tobey Maguire ser ut som en groda, som DN mycket riktigt påpekade.

Imorgon ska jag gå på Gröna Lund, jag är eld och lågor, sådär som jag brukar bli. Jag ska ha min första vita helg sen jag vet inte när! Jag minns inte om jag har haft någon på flera år, hur fånigt och dumt det än låter... Nu är det dags. Jag känner mig så nyttig och hälsosam. Jag känner på mig att uttrycket "Synden straffar sig själv" snart och hårt kommer att slå tillbaka på mig själv.

Hejrå Nu vill vi inte mer!

ren and stimpy

2007-04-21T06:31:00.000-07:00

Jobbar några extratimmar på Medis. Bloggar vilt omkring mig. En blogg är till för att bloggas på och jag är inte alls konsekvent. Jag är inte konsekvent rörande något alls. Jag säger en sak, gör en annan sak, vill en tredje, borde en fjärde, slits itu på det femte. På det sjätte gäller det, på det sjunde smäller det.

Vadslagningen med min mor angående viktnedgång går i stöpet. Pappa går på strålbehandling. Mamma mailar mig och skriver "Livet är rörigt!" och avslutar med en smiley. Hon kämpar verkligen för att hålla mig utanför det här, och kämpar för att hålla uppe humöret. Och jag är lugnad av hennes lugn. Men undrar hur hysterisk jag borde vara? Hysterin har i alla fall inte satts in än. Men det kommer väl hörrni... Det kommer väl.

Jag är rörig. Röran är rörig. Gröten är grötig. Backspegeln är sotig och spåkulan är dimmig.

Och jag avgudar Ren & Stimpy. Favvofavvofavvo.

Nåväl

2007-04-16T06:20:00.000-07:00

Snabbt och kvickt, en uppdatering i vårens anda. Allt är varmt, allt knoppas och blommas, allt vill mig väl. Eller...

Karln jag bor med har uppfört sig något skumt på sistonde, jag har bland annat lyckas hamna som en slags medlare mellan han och hans familj, jag satt i telefon förtifem minuter med hans mor sent på fredagskvällen. Jag hoppas han mår bra, eller åtminstone okej, han säger inte så mycket, men när jag råkade väcka honom på soffan fick han ur sig "Hela världen är emot mig". Jag kan ju inte göra så mycket, bara vara ett stöd om han vill ha, inte vara en hönsmamma, inte skicka fem sms om dagen och ringa två gånger. Men ibland känns han spröd, och jag blir stor och stark i hans skugga. Jag har köpt en glass åt honom, den ligger i frysen. Helt plötsligt efter att jag hade köpt glassen så vågade jag inte säga att det var åt honom, jag blev som en mamma som kommer med isglass och honungsvatten, överbeskyddande och utrustad för krig. Han kanske inte ens gillar glass, men jag hittade ingen ost. Ost är det enda jag vet att han tycker om.

Om någon timme kommer min mamma och pappa ringa mig. Så är det hörrni. Håll tummarna.

en miljon

2007-04-08T09:49:00.000-07:00

Nu var den en miljon dagar sedan jag uppdaterade bloggen, jag ber om ursäkt, allt har varit hetsigt och mycket och knäppt och hemskt. Jag vet inte i vilken ände jag ska börja, allt är överväldigande! Vill jag eller vill jag inte dejta karln som vill dejta mig? Hur länge får man fundera över ett sådant beslut, finns det något bäst före-datum? Det värsta skulle väl vara om jag väntade så länge att han ångrade sig och att det då skulle uppenbara sig klart och tydligt; Svaret!

Och om jag trodde att den dealen var jobbig så överskuggades plötsligt allt. Min tuffa och hårda pappa är sjuk, vi vet inga detaljer, därför orkar orkar orkar jag inte fundera på det nu. Jag tar det som det kommer. Jag måste. Vad kommer jag behöva uppoffra? Jag förstår att det kommer vara en del, men vad kommer det leda till? Kommer jag behöva vara i Gävle hela sommaren? Kommer jag, inte vet jag, behöva ta tjänstledigt för att hjälpa till hemma? Jag vet ingenting, bara att min pappa är den hårdaste varelsen som finns, och finns det någon som ska överleva det här är det han, men jag ser att han är rädd. Och han försöker uppehålla sina tankar med att göra saker, hela tiden, han lagar mat och han pysslar och han handlar och han säger "Det här fixar jag!". Och jag tror honom. Jag vill tro honom. Och mamma som bär det här på sina axlar, som vet, som ser, som andas allt det som de har döljt och döljer för mig.

Och jag har ont i huvudet. Hela tiden. Jämt, och ingenting fungerar. Så, nu ska jag ta ett glas vin, då släpper allt, eller hur, visst är det väl så...

Den goda horan

2007-03-25T05:55:00.000-07:00

I fredags var det dags för Jakans årliga Centrumfest, i år med temat Karneval. Något konfunderad började jag planera min utstyrsel, vilket inte var helt lätt med tanke på att jag helst inte stoltserar runt i bikini, särskilt inte mitt i vintern. Helst aldrig, men det är en annan historia. Nåväl. En Buttricksmask blev det! Det var så långt jag kände att jag kunde sträcka mig. Fin är den. Kan säkert användas åtskilliga gånger till. Jag går ju på maskerad så ofta.. Hrm. Centrumfesten var väl i sig ingen hit, vi tre flickor och en pojke stannade i en och halv timme ungefär. Åt en rätt tråkig buffé, typ ris och böner eftersom ingen noterar att det faktiskt finns rätt många vegetarianer i Sverige. Vi gled vidare ut i natten, slutstation Marie Lavaeu. Åsa och jag hade maskerna på oss stor del av kvällen, vilket självfallet innebar uppmärksamhet. "Har ni möhippa!?" Njae. Gjorde av med mina sista pengar på öl. Gled hem med buss och nostalgisnackade nån timme med R, "Bubu flytta inte, bo kvar här, kram kram" och så vidare. Vi propsade på att aldrig ge upp våra Prison Break-måndagar. Låter som en bra deal.

Lördagen var desto lugnare. Eller. Jag trodde det. Tittade på Spindelmannen två till frukost, och lite Popular. Sallad på kafé Bönor & Bakat. Fick sms av Sara som sa "SARA! Det finns Bright Eyes-biljetter kvar!". Eld och lågor och glad och mysig blev jag och tänkte, fan vilken kväll detta kan arta sig att bli! Eftersom jag inte hade några pengar, lovade Sara att fixa biljetten. Ack. Nej. De var slut i alla fall. Uppgång och fall. Glada miner, förväntasfulla skratt utbyttes till sunkhaksöl på Dovas. Ännu en gång gjorde jag av med mina allra sista pengar på öl. Jag fattar inte att jag alltid har pengar kvar, fast jag inte har det! Underligt. Sista ölen blev dock mina bordsgrannar tvungen att bjuda mig på. A klagade på att jag aldrig nämnde honom i min blogg, sedan diskuterade vi vilka romanfigurer vi troligast skulle bli kära i om de kom invaggandes på Dovas. Min karl nummer ett är självklar, Mr Darcy. Karl två och tre var lite knöligare. Jag funderade på om jag kunde bli kär i Harry Potter, jag menar han är ju faktiskt 17 i sista boken. Skulle det vara så fel? Kan jag bli kär i Dean i På drift? Tveksamt. Skulle jag välja en tjej skulle det mycket väl kunna bli kvinnan i Stäppvargen. Det höll vi båda med om. Vi tog oss även en funderare på vilken romankaraktär vi helst skulle vilja vara. A sa Robert Jordan, den manlige brosprängaren i "Klockan klämtar för dig". Hemingways karlar är alltid karlakarlar.

Sög i mig fem och en halv öl. Bara sådär. Galet. Och. Jag har ett par hundra kvar på kontot upptäckte jag nu. Fast jag INTE har det.

Pans Labyrint

2007-03-21T08:54:00.000-07:00

En av de mer skräckinjagande varelserna jag sett på film, det måste jag erkänna. Hu, jag ryser bara vid tanken på det. Pans Labyrint var en riktigt ruskig och blodig historia, och jag som egentligen inte visste någonting innan jag satte mig i bions mörker blev lite prillig. Men glad, och jag mös. Hoppade bara till en gång, när paddan uppenbarade sig bakom Ofelia. Mitt biosällskap var desto mer gråtmild och känslig. Jag spelade tuff som vanligt.

Söndagskvällen blev uppkallad i ölens tecken. Totalt oplanerat men i slutändan en bra idé. F visade mig sina kompisar, och trots viss tumult ser allt bra ut i mina ögon. F skickade ett snällt sms på kvällen, vilket gjorde mig glad. Nu tror jag stenhårt på vårat samboskap.

Gympan ropar på mig hörrni! Trots att mina njurar håller på att lägga av. Jag har alltid trott att jag ska dö i någon extremt konstig situation, typ mördad av ett psyko eller bli uppäten av en haj, men fan, det kommer bli nått nördigt, typ njursvikt.

We're your bitches

2007-03-18T07:43:00.000-07:00

Söndag. Det är så mycket söndag. Det har regnat på mina skor. Det har rullat in grus i mina stövlar. Jag hade med andra ord ett hav vid fötterna, ett hav med småsten i. Och en hund. Att traska till jobbet imorse var inte så roligt som det var tänkt. Imorgon är jag ledig och jag ska verkligen vara ledig. Gör noll, nada. Gympa. Gymma. Chilla. Har inte mycket till pengar kvar så det jag gör måste vara gratis.

Å fyllde trettio år igår, grattis till henne, hon hade fest med trettio personer på sina tjugenie kvadrat. Tappert. Vi började kvällen med kalasdyra öl på puben the Cottage i Sumpan. Därefter bussfärd på 40 minuter till Danderyd. Väl på festen blev det massa mat, spenatpaj, bröd, sallad. Vi lekte frågesport, allt om Å, vårt lag lyckades med konststycket att inte vinna, trots att vi hade hennes respektive i vårt lag. Nedrans. Jag blev irriterad och gick som vanligt upp i falsett. Hävde i mig allt vin jag kunde hitta och blev vinglig.

Snart är dagen över. Då ska jag nog åka hem och sova. Torka mina fötter. Äta fet mat. Imorgon börjar allvaret.

När mitt enda förhållande jag har haft tog slut tänkte jag "Hur i hela universum ska jag hitta någon som står ut med mig på nytt?" Dyster tanke.

Redirecting Regina

2007-03-15T06:39:00.000-07:00

Hon är så fantastiskt vacker, Regina, och jag har knappt hunnit eller velat reflektera över söndagen den 4 mars underbart vackra spelning. Hon kan allt, hon kan underhålla, sjunger som en gud, är underfyndig och modern, och nymodig och gammalmodig och rysk och gudabenådad. Unik, vågad, skandalös och rolig. Jag skulle kunna slänga ur mig superlativ hela dagen, men ja, alla som var där, ni vet! ...Loves it...!

Kaffet rinner i mina ådror. Det var efterlängtat. Luften är klar och solig. Alldeles alldeles strax tänker jag smita från jobbet för att ta mig an gymmet. Ja. Här ska gymmas. Snart är det Beach 2007, lika bra att låta bli att smita från ansvaret, jag har ju gjort det 22 år tidigare så... Inga undanflykter eller ursäkter längre! Denna sommar ska bli min bästa sommar. En slapp och sladdrig semester. Jag ska bara dra runt och hänga på Stockholms stränder och ge mig iväg utomlands, runt runt runt ska jag resa. Jag ska även fylla 24 år. Åldersnojan är finkänslig och känns inte så påtaglig, inte just för tillfället. Kanske för att Åsa fyller trettio i övermorgon. Så fort någon fyller trettio håller sig min egen åldersnoja i schack. Borde med andra ord alltid umgås med trettioåringar. Fast Åsa ser visserligen ut att vara 23, vilket borde ge motsatt effekt. Eller inte. Jag vet inte.

Jag har köpt en fin blommig golvlampa. Det ser genast lite mer ombonat ut hemma. Om två veckor flyttar Fredrik in. Allt går fort, fort som det skenande tåget i Prison Break. Michael Scofield är så himla klurig! Jag drömde att vi blev ihop förra veckan. Det var farligt och vi hamnade genast i trubbel. Sån är han, Michael. Kisande bad boy med god insida. Han försöker i alla fall.

Alla som känner mig måste någon gång ha hört mig babbla om Systembolagetkarln som jobbar i Jakan. Senaste observationen vid senaste vinflaskeköpet; "Nejmen hej hej hej, höhöhö, va fin du var i dag!" "Tack" säger jag och ler lite smått för han är ju så snäll. "Så fin i håret!" "Haha, ja tack så mycket" "Men du är ju i och för sig alltid fin i håret, höhöhö" "Haha, vad snällt, tack". Vareviga gång jag går dit är det samma visa! Med olika teman! Men han är så snäll, nidbilden av en snäll kille, och så fnissar han hela tiden, och packar alltid min vinflaska i sånt där behållarpapper och sedan packar han ner den i plastpåsen! Hallå! Han har kö, men tillåter sig själv att ta sig tid att hjälpa till! SNÄLL! Han är en god karl.

Nostalgi

2007-03-08T09:30:00.000-08:00

Jag har blivit en snorig och otrevlig tjej. Kurerar mig med mina egna förkylningstips från senaste personaltidningen i Järfälla. Som vanligt så fungerar de utmärkt. C-vitamin, hinkvis, Echinagard, några gånger om dagen. Lyssna till farmor Sara, husdoktor och husgud.

Allt är som vanligt upp och ner, och hit och dit, slängandes, ryckandes, hattandes, velandes. Det är väl vad som har kännetecknat mitt senaste halvår. Jag önskar att Han kunde vara en del av mitt liv, men att jag inte är emotionellt kapabel att inhysa nya känslor och lära in hur jag ska vara, umgås, se henne, se honom och henne, se honom i hennes hus... fast det kanske jag slipper. Om jag har tur. Jag har lyckats slippa se dem över huvudet taget faktiskt. Springer iväg så fort jag kan tänka mig att möjligheten finns att stöta på dem. När ska det gå över? Aldrig eller snart? Jag är så revirinriktad, vad som en gång var mitt, får aldrig bli någon annans, trots att jag inte vill ha tillbaka vad som en gång var mitt. Varför är man så konstig, varför kan man inte bara va gla'. Fast jag är inte olycklig, inte på något sätt, bara stressad över livet. Utbildning, studentlivet jag borde leva, att kärlek inte håller, att vi alla har en gräns, att jag har blivit ofrivilligt gammal, fast jobb, vuxna vänner, alla är vuxna, när ska vi ha tid att vara spontana, när ska jag hipp som happ flytta till en utländsk storstad, när ska jag vakna upp och inse att livet pågår och jag står och tittar på! Men lugn, bara lugn, detta är min enda ångest, över allt annat är jag nöjd och spänstig. Jag har mitt Playstation, jag har någon som betalar min halva hyra, jag tjänar stålar som jag lägger i en gigantisk hög utan mål.

Här nedanför serveras ni två glada minnen.
1. Du skjutsar mig på en cykel, du cyklar över en backe, ett gupp, ett ganska högt och brant gupp, jag skriker "låt bli!" men du cyklar på, jättesnabbt, och över guppet for vi, och jag räddar mig själv genom att hoppa av mitt upp i luften, och sen skrattar du så du går dubbelvikt. Det var första gången jag hörde dig skratta utan en tanke, allt var bara fint och det var sommar. Och jag for av pakethållaren... Jag skrattade med.
2. Vi är på Arvikafestivalen och av någon anledning har du fått i dig för mycket att dricka redan tidigt på dagen. Vi promenerar, vinglar vägen fram mot festivalområdet, då du försöker förtrolla alla med en kvist du hittar på marken. Du förtrollar alla, och alla ler, sen kräks du i ett hörn. Jag leder dig tillbaka till tältet där jag lämnar dig ståendes på alla fyra inne i tältet. Efteråt sa du att det var den enda ställning du kunde stå i utan att kräkas ytterligare. Jag och Ingemar sitter utanför och vaktar dig. Efter ett tag inser jag att dina kalsonger har ett litet, litet hål i översta kanten. Efter att med ett lystet öga betraktat hålet kan jag inte motstå det, situationen är för lysande, du på alla fyra med rumpan ut ur tältet, jag måste riva sönder kalsongerna ytterligare. Ingemar och jag skrattar tills vi gråter, och du mumlar inifrån tältet. Efter ett tag lägger du dig ner och somnar.

Så, då har man fått nostalgin överstökad också. Skönt. Jag gillar inte nostalgi. Jag är trött och klen. Ingen nostalgiker. För att vara nostalgiker måste man vara tuff och hård. Orka med att tänka "Det kommer aldrig tillbaka, men det gör inget".

Jag vill åka utomlands, ta med mig, någon, någonstans.

kryp och djur

2007-02-27T09:41:00.000-08:00

Hej!
Jag har storstädat min lägenhet. Detta resulterade i följande: Upptäckten av TVÅ kryp. En på badrumsgolvet, snabbt nedspolad, en i dammsugarpåsen som jag måste tömma varje gång den blir full, för det finns typ inte att få tag på nya. Jag har försökt hitta mitt märke sen jag fick dammsugaren, utan resultat. Kan ni tänka er hur äckligt det är att stå med händerna i en dammsugarpåse? Det är vidrigt. Och ut far ett DJUR. Ett kryp! Jag var modig och spolade ner den också. Men hur fan lever kryp inuti en dammsugarpåse, utan syre, utan vatten, med bara smuts som enda sällskap? Den levde, frodades och var stor. Och jag hoppas nu följande; Att min nya sambo inte läser det här och att min nuvarande sambo läser det här efter att han har betalat sin sista hyra. Haha. Jag är inte van vid ohyra. Jag blir skrikig och vild. När jag bodde i Paris hittade jag en silverfisk på toaletten, annars var det inte så farligt.

Storstädningen fortsätter under kvällen, men nyinköpt propplösning, skursvampar och tvål. Dessutom ett st. nytt duschdraperi, två st. nya påslakan, ett st. ny tavla, och två st. nya gardinvepor. Härligt. Jag älskar hem och hushåll när jag väl får in snitsen på att köpa saker jag inte behöver.

Annars då? Har inga kommentarer tyvärr.

Jo en sista sak. På fredag tänker jag köpa Final Fantasy XII och då lär ni inte se röken av mig på ett tag. Eller jo, kanske om ni lockar med lite vin.

vad är vad vem är vem

2007-02-19T09:30:00.000-08:00

Hej, inga uppdateringar på länge. Har bara känt mig blank och intetsägande, kan vara därför. Grå, trist, ful. Ful i håret särskilt. Rufsig. Rufsig på ett fult sätt. Och jag kan inte fler adjektiv än ful. Fy fan någon tävlande i postkodmiljonären trodde att "bada" var ett adjektiv. Hur dum får man bli! Och helt stensäker var hon på sin sak. Åkte ut på 3000-kronorsnivån. Värdelöst.

I helgen firade vi trettiofemårsdag, jag och Andreas H lagade jättemycket mat, medan Andreas J förberedde den tredje seriösa musiktävlingen på två månader. Vårt lag, "Pojkarna", förlorade med ett poäng mot "Flickorna". Jag har varit i förlorarlaget varenda gång. Varför!!! Jag blir så ledsen!!! Måste alltid ta en tröstecigg efter en musiktävling. Aldrig får man vara glad.

Pluggade lite matematik i lördags, struntade i festen på kvällen, och nu såhär i efterhand var det nog ett bra beslut. Hade förmodligen bara blivit ledsen om jag gått dit anyway. Kollade på schlager i min ensamhet istället. Somnade. Diskade. Somnade igen. Gick till sängen. Somnade. Världens mest röjiga lördag, i tell you.

Allt är lite sådär odramatiskt för tillfället. Eller. Är det? Egentligen är ju livet totalt upp och ned. Vem ska jag bo med, vem vill bo med mig, vill någon? Jag vet ingenting om någonting. Jag dumpade mamman och barnet, jag såg sanningen i vitögat och sa Nej tack. När ska jag få veta vad jag ska göra, när ska någon tala om för mig vad som är bäst för mig. Kommer det gå upp ett ljus endera dagen, tändas en lampa?

sailor

2007-02-09T02:06:00.000-08:00

Åh en sjöman!

Veckan har varit sådär. Ingen katastrof än så länge, men absolut ingen höjdare. Måndagen började i frid och fröjd, jag var övertygad om att nu så...! Nu så ordnar sig allt! När jag då i slowmotion ser min kaffekopp välta ut över hela köksbänken på jobbet, kände jag hur jag säckade ihop. Krympte och blev minimal. Alla världens bekymmer var återigen uppå mina axlar. Tisdagen drabbades av en större skrämselhicka, en representant för SSSB kom och sökte rätt på min sambo och började fråga ut honom vem som bodde där och vad de hette och varför stog det inte samma namn på dörren och ni vet väl att man inte får hyra ut i andra hand... Min stackars hyresvärd blev såklart vettskrämd, det sista han vill är att bli av med lägenheten. Efter mycket om och men lyckades jag ljuga ihop en mycket trovärdig historia för kontrollanten, varpå vi skrattade och sa "Jaha, vardetsådethängdeihop!" och "Ja, haha, såfeldetkanbliibland!". Käck som en liten knäck, var jag.

Tisdagskvällen fortlöpte till Medborgarplatsens bibliotek där det var uppdukat för fest, till och med för vikarierna. Det var trevligt, jag hamnade mitt i havet av de yngsta bibliotekarierna och vi pratade mest om vilket bibliotek vi hatade mest, bröllop, Spray Date och annat smått och gott. Jag fortsatte ut i natten där det var en himla massa minusgrader, köade till Stampen i en kvart innan jag gav upp.

Gårdagskvällen var trevlig med Sofia, Linas kvällsbok och sushi. Ikväll ska jag träffa min evntuella blivande sambo Petra. Jag är nervös! Kan fortfarande inte bestämma mig för om det här är en bra eller dålig idé. Någon som vet? Jag tar tacksamt emot råd! Måste förstås se hur lägenheten är uppbyggd innan jag kan dra förhastade slutsatser. Kanske är det stört omöjligt att dela om man ska bo med en tvååring och en mamma. Vet inte vet inte... Nä undrar om jag måste ta lite semla. Lite bara.

Störd Större Sara

2007-02-04T03:45:00.000-08:00

Jag vet inte var jag ska börja. Det är söndag. Söndagen på mardrömsveckan från helvetet. Fast för någon timme sen fick jag ett glädjande telefonsamtal. Eller är det en liten gnista av hopp som sakta och brutalt kommer släckas innan klockan slår tolv ikväll? Det vore en fantastisk dödsstöt på den här veckan. Historisk Bad Hair-week. Nåväl, låt mig inte stretcha ut er på sträckbänken, jag ska delge er mina fantastiska nyheter, jag har med stor sannolikhet funnit ett HEM. Jag ska dela en tuff fyra i Vasastan med en 23-årig Petra och, ja, ni får skratta, ett tvåårigt barn. En liten pilt. Jag måste ju vänja mig vid barn nångång, detta är ju ett ypperligt tillfälle att träna på att umgås med de små liven. Men vet ni vad, det verkar som jag får bo där TILLS VIDARE. Jag behöver kanske inte flytta igen på flera år! Jag kanske tar ut segern liiiite i förskott eftersom jag inte har träffat Petra än, bara pratat med henne på telefon, men hon verkar snäll. Hon sysslar med skateboards och snowboards. Och det är ju tufft. Om jag vill ha fest så tar hon med sig sin bäbis till en övernattningslägenhet i Tumba, ja, så sa hon faktiskt. Jag får ha fest!

Vill ni höra lite om min vecka? Klart ni vill! I måndags var jag sliten och låg, mina onda aningar visade sig vara sanna, fick det bekräftat på mail, tack och lov fick jag mailet precis när bibblan stängde så jag kunde gå därifrån och tjura illa kvickt. Kurerade mig med hemlagad currygryta med ris. Charmen med att ha någon att bo med. Inte nog med det, igår kväll sprang Robin och köpte choklad till ett sargat hjärta (jag gillar att vara melodramatisk) och vi drack vin till Anna Book och Tommy Nilsson. Jag blev fruktansvärt upprörd över Tommy Nilssons framgång. Sen spelade vi MarioKart, Monkey Ball och Buzz. JAG TOG NYTT REKORD PÅ MONKEY BOWLING. Nu stoltserar jag med 213 poäng, trots en vinflaska som hade satt bedömningsfunktionen ur spel, DET NI. Just det ja, den dåliga veckan, tur i oturen ändå att jag ser de små ljusglimtarna. Den dåliga måndagen fortsatte med en meningslös tisdag, som i sin tur avlöstes av en helvetisk onsdag. Jag blev utskälld av min kollega, och jag vet att det inte är mitt fel, och jag försöker vara en gås och låta det rinna av mig, men det tär, tär, tär! Svider och sticker. Jag vill inte vara ovän med någon! Men hon har fel och jag har rätt, det blir svårt att inte ha en konflikt då, särskilt när hon aldrig ger upp och ser sig själv som besegrad. Jag försökte med gott mod dricka vin på kvällen, det började bra men slutade i kaos. Kära K tröttnade på mina fasoner och sa ifrån, jag kastade kärlek över henne tills allt var bra igen. Men det är ändå en oönskad fnurra på tråden. Sen var alla arga på alla ett tag.

Torsdagen blev inte mycket bättre då min arbetskollega ÅTERIGEN skäller ut mig, för samma felaktiga antagande. Argh! Det spelar ingen roll vad jag säger! Jag försöker rätta till vad hon nu tycker jag har gjort fel, men inget duger! Fredagskvällen kommer till min lättnad, trodde jag, när jag plötsligt inser att jag sitter hemma själv, med Pripps Pure i näven och skrattar hysteriskt till Little Brittain. Tragiskt! Eller kanske bara tragikomiskt? Jag beger mig till Robins spelning, är i god tid för inträdesgränsen men vad jag då upptäcker är att de har flyttat tiden att komma in gratis till en halvtimme tidigare. Jag måste slänga fram tre tjugolappar och tjurar lite över det. Jag tänker att en öl kan säkert få mig på bättre humör, går fram till baren och beställer. Får ölen då den plötsligt halkar ur mitt grepp och jag spiller över hela min plånbok och halva väskan. Servetrisen tittar såååå trött på mig, jag ser att hon vill döda mig. Jag får EJ en ny öl och jag vågar inte fråga. Alla mina bankomatkort och bibliotekskort stinker öl. Jag vill gå hem, men för Robins skull stannar jag kvar. Direkt efter spelningen springer jag hem och sover. Morgonen efter åker jag pendel till jobbet, och ja, eftersom veckan är gjord av Satan, spiller jag ut en läskflaska i väskan. Väskan är förstörd, min plånbok luktar nu öl och red berries.

Nu ska jag dricka cappucino, tack gode gud. Hoppas det finns kaka kvar i lunchrummet. Det är jag värd (?).

let's dance

2007-02-02T12:22:00.000-08:00

Ujujuj, jag sitter alldeles själv och dricker öl och kollar på Let's Dance.

Snart ska jag åka och kolla på Robin band. Först Little Brittain. I ensamheten! Jag känner mig smått patetisk!

Det har varit en förjävla dålig vecka det här hörrni, jag vill helst inte uppleva det igen. Min enda stadiga punkt i livet just nu är ju Jobbet, trodde jag, och där går allt åt helvete. Alla bråkar, ingen gillar varandra, alla bildar läger och gillrar fällor. Jag kräks.

Hejdå! Jag har inget mer att säga! Jag dricker öl! Det hjälper!

Rationalisera

2007-01-31T23:15:00.000-08:00

Sådärja, nu är jag mycket mer rationell och förnuftig. Känns skönt att vara tillbaka i gamla hjulspår. Eller snarare, det kommer och går, och förnuftet stannar längre för var gång som det kommer. Jag tror första chocken har lagt sig, för hur mycket jag än har anat och trott och förstått och misstänkt redan tidigare, sen flera månader tillbaka, så var det ändå någonstans i bakhuvudet någon som viskade, "Du hittar på! Du söker dramatik! Du ser problem där det inte finns några!". Och innerst inne trodde jag på de rösterna. Tror jag. Sen när det faktiskt visar sig att jag har rätt, att de dumma tankarna faktiskt inte var mina påhittade idéer, känns det lite... underligt. Och när du för någon månad sen kallade henne "dampbarn", fnittrade jag lite och tänkte; "Sara, lyssna på vad han säger nu. Inse att dina spöken spökar. Inte vill han ha henne inte, haha". Men ett dampbarn var vad han ville ha. En ettrig liten sak att argumentera med.

Missförstå mig rätt, snälla, jag vet med hundra procents säkerhet att mitt gamla liv är inget jag vill ha tillbaka. Men samtidigt vet jag inte vad jag vill ha ut av mitt nya liv. Jag känner ett gnagande behov av självständighet och oberoende, så stort att det börjar bli löjligt. Ta ett steg närmare mig och jag backar två.

Och igår blev jag utskälld efter noter; TVÅ GÅNGER. Dålig dag. Och inget var mitt fel. Jag är dominant och bestämmer mer än gärna, och okej, jag kan försöka tona ner det lite grand. Lite. Men har man en förjävla bra idé har jag svårt att låta bli att tjata om den.

Jaha vad ska man göra i helgen då? En nykter fredag var planen, men den planen verkar gå i stöpet. Gosh. Borde studera. Kolla! Jag är som vanligt igen! Tjatar om studier! Klagar lite allmänt!

irrationell

2007-01-30T02:17:00.000-08:00

Jag känner mig rätt så irrationell och barnslig just nu. Jag kan inte hjälpa det. Jag är inte van. Jag vet inte hur man ska reagera. Problemet skulle nog inte vara ett problem om jag inte kände mig bedragen, stampad på och förbisedd. Att du kan spendera mer än sex år av ditt liv med någon, och sedan låtsas som de inte ens har funnits? Duktigt, jag är imponerad. Jag har inga som helst problem med att du inte ser på mig som du du gjort en fjärdedel av ditt liv, men jag tycker det är tråkigt att du har slutat titta på mig över huvudet taget. Jag existerar kanske i perferin, ett dammoln som sakta blåser bort. Synd. Ditt val dock, jag tänker inte kämpa. Jag är matt.

Du vet vad du sa när du gick ut genom Dörren sista gången, du sa "Jag lovar, det finns ingen annan om du tror det, du har inte blivit brädad av någon". Oj jösses, vad du ljög. Hon har varit hemma från utlandet i en och halv vecka och du "bor inte hos henne, men jag spenderar mesta av min tid där". Du säger att du är glad och jag tror dig, hon är precis allt det där som jag inte är, du var väl för jävla trött på mig med mina dumma idéer, med mitt värdelösa självförtroende, med mitt patetiska planerande, med min kyla och min tystnad. Jag vet precis hur hon är, och jag har aldrig träffat henne. Hon är glad och sprallig, men kan samtidigt bli rasande över minsta småsak, men än så länge är det rätt så gulligt, hon har tokiga idéer, hon skulle nog vakna upp mitt i natten, och säga "Hej P, ska vi ut och åka pulka?", hon är tuff och säger vad hon tycker, hon har åsikter och hon gör något åt det, hon är snygg på ett sånt där charmigt vis, hon har rätt så bra självförtroende, åtminstone utåt sett även om hon är lite osäker inuti, hon röker, men sådär charmigt lite då & då, typ Bridget Jones på toaletten, hon har lite issues, men inte så det stör, och hon har dåligt immunförsvar, så hon ligger ofta och är söt och sjuk i sängen, och får juice och glass av vem som än är i närheten.

Och ja, jag är barnsligast i världen! Och en hycklare! Jag hycklar mig fram, ett steg i taget, kommer trassla in mig och falla snart, snart. Då ska jag ta mig samman, städa, dricka öl och sen är allt som vanligt igen. Kanske betala lite räkningar. Så man blir människa igen.

illa

2007-01-28T23:53:00.000-08:00

Jag mår illa. Sådär allmänt. Jag har precis läst Hennes dagbok, och jag kan inte, för allt i världen tolka det på något annat vis än jag har tolkat det nu. Så jag mår lite illa. Det är inte mycket att göra. Så blir jag. Svag. Matt. Jag kan ha fel. Kan jag? Ibland tänker jag att det är sju år tills jag fyller trettio. Då blir jag lite lugnare. För mer än sju år sedan träffade jag P för första gången och det var väldigt länge sedan nu. Så det är ett halvt liv kvar till trettio. Men jag är stressad. Stressad av allt. Jag vill bara ha lugn och ro.

Annars åker jag pulka. Jag har fruktansvärda blåmärken på rumpan. Det ser hiskeligt ut. Men stjärtlapp är det nya svarta. En rosa stjärtlapp. Efter pulkaåkningen blev det standardmedicinen; vin och mat. Och musiktävling, vilket jag undantagsvis var någorlunda bra på. Men det svider att jag missade The Cures låttitel "Just like heaven". Då hade vårt lag vunnit! Ack! Vårt lag hette Kuken. Moget så det förslår. Sen blev det Debaser och jag blev för full och minns faktiskt inte så mycket. Nåväl. Igår blev det filmkväll och pizza, lagom sunkigt. När jag kom hem befann sig en främmande flicka i mitt hem, jag kände mig lite i vägen, men va fan, jag kunde inte vara borta hemifrån, jag hade inga linssaker, inga kläder, ingenting. Om jag får förbereda mig någon dag i förväg kan jag ge min sambo lite privatliv då och då. Annars är det inte helt lätt att ha privatliv i en liten tvåa på trettio kvadrat utan dörrar. Haha. Livet är knasigt. Jag konstaterar det om och om igen.

plättar

2007-01-18T10:08:00.000-08:00

Hej bloggjävel, jag har helt tappat intresset för dig, jag ska försöka uppbåda en ny förälskelse men jag lovar ingenting. Jag väntar på att klockan ska bli tio minuter mer än vad den är nu så jag kan spritta iväg till plättarna och vinet som jag vet väntar på mig nånstans i Hallonbergen. Plättar? Jag menar, när i hela friden åt man det senast? Jag åt våfflor en gång i Gamla Stan. En våffla. Den var god. Sen bjöd vi vår utsvultna fattiga studentkollektivare på resten av smeten. Han blev glad och överlycklig på en gång. Frasvåfflor. Alltså. Mmm. När jag var liten, kanske gick jag i trean, då hade jag Plättkalas (ja det hette så) varje onsdagkväll då mina flickgrannar kom över och åt plättar medan pappa gräddade dem som en galning vid spisen. Han gräddade och vi åt. Åt och åt. Inte konstigt att jag blev tjock! Och med mina gener! Man ska vara jävligt försiktig när man ha dåliga gener. Och alla som inte vet hur det är att aldrig kunna äta precis hur mycket och vad man vill FÅR FÅR FÅR inte uttala sig. Så, nu är det sagt! Och det värsta jag vet är folk som pratar om vikt, uppåt eller neråt, håll tyst, det är min vikt, jag gör vad jag vill med min vikt!
Sådärja, anekdot och tillsägelse på en gång. Vad jag kan åstadkomma när jag bara har ett par minuter till godo. Stress är bra för kreativiteten, jag ber till Gud att den infinner sig i helgen då jag har ett mastodontprojekt som ska in till skolan. Och hej, matematiken, jag har helt glömt bort dig, nej det har jag inte, jag ignorerar dig för jag gillar dig inte.

spindlar spinner

2007-01-14T06:14:00.000-08:00

Oj jag är verkligen hur pepp som helst på Spindelmannen 3. Och jag har helt fruktansvärd prestationsångest över min blogg, jag har precis plöjt igenom massa gamla bekantas bloggar; insiktsfulla, mångsidiga, humoristiska, självutlämnande! Jag har ingen av dessa kriterier, noll, zero, nada! Så därför, om någon känner för lite ordentlig blogg, kika på; http://klarapop.blogspot.com eller http://www.hanska.blogg.se eller http://www.durmer.blogg.se Ack! Och vad skriver jag för larv! "Hej, i fredags drack jag vin!", JASSSÅ? Gjorde du det? Nähä! Klarapop skriver rakt och rättframt, "fel bokstav ligger i min säng, jag vill bara ha bokstav nummer två i alfabetet." Jag känner medlidande för den stackars karl vars namn inte börjar på B. Hon måste väl förstå att han läser det? Men det är tufft, att vara så ärlig. Det tänker jag aldrig våga vara här!

En själlös, strupgreppsatagande känsla svider och pockar på uppmärksamhet. Jag har ont i en muskel i ryggen. Är det fredag snart? En halvtimme kvar på jobbet. Jag känner mig surmulen, men har varit övertrevlig mot de sju låntagarna jag har hjälpt på fyra timmar. Sju! På Fyra Timmar! Det är inte ens två i timmen! Hade världens längsta samtal med en man om arkitektur i Spanien. Mitt favoritämne all-time. Kan allt.

sick & tired

2007-01-10T11:04:00.000-08:00

Livet står på sin spets, såsom det alltid gör. Djärva kast, hit och dit, ena sekunden är jag sambo, sedan bostadslös, nästa sekund sambo igen. Jag hinner aldrig ha tråkigt och jag står hela tiden inför nya utmaningar. Men hur mycket ska jag orka? Orkar jag verkligen hur mycket som helst? Än så länge har det inte kommit till en gräns, men den måste finnas. (?)

Jag vill också åka till Rom.

Och Regina Spektor kommer till Sverige.

I fredags flödade vinet återigen, flaska på flaska blev uppkorkad. Fulla blev vi, några mer än andra. Robin kom hem från Norge, och två dagar senare flyttade han in i min lilla lya på trettio kvadrat. Nu är allt möblerat och belamrat men det fungerar nog alldeles utmärkt. Han gillar Prison Break, det är det första jag frågar folk och sedan bedömmer jag deras karaktär och personlighet utifrån det.

Nu tänker jag alldeles strax gå och bli bjuden på öl för jag har inga cash på kontot. Hoppas där finns någon vänlig själ...

Nyårsaftonen 2006

2007-01-03T10:53:00.000-08:00

Dessutom blev det ett alldeles nytt år för några dagar sedan! Dagen började med nyårsgympa, därefter matematikpluggeri med Claes hos Andreas. Och jag kände mig inte helt hopplös! Kanske kommer jag klara Matte C i alla fall! Nyårsfin med blommig klänning och glittriga örhängen intog vår lilla skara en trerättersmiddag, frambringad av svettiga timmar i köksvrån. Inför varje ny rätt höll värden ett litet tal. Jag har aldrig hållit ett tal i hela mitt liv, och betvivlar starkt på att jag någonsin kommer att göra det. (Be mig inte, snälla! Inte vid bröllop, inte vid dop, ingenting, jag skulle mumla, svamla, stamma, gurgla, bli tunghäftad...)
Andreas var ypperligt ambitiös och hade sammanställt en popquiz. Vi blev indelade i två lag, vårt hette Satans Kortlek (jag befarar att det var mitt påfund). Jag var värdelös, men låtsades inte om det. Inte har jag någonsin lyssnat på Prince eller U2! Bettan var som vanligt stjärnan även om uppstickaren Anders var finurlig och satt inne med massa svar. Nåväl, jag var som vanligt en dålig förlorare och skrek och gormade ett tag, även om vi bara förlorade med några poäng. Vinet porlade ur flaskorna, rött och vitt om vartannat. Vid elvasnåret begav vi oss mot Gamla Stan till min gamla lägenhet, ingen var hemma. Vi smet upp på takterassen där jag tog extremt dåliga kort på fyrverkerierna och försökte fota Bettan och Linnea tusen gånger men lyckades klippa av huvudena på mitten varje gång. Vi dansade ner mot källarlokalens vindlande gångar, efter att först ha smitit in i okända människors lägenheter och olovligt lånat deras toaletter. Vi startade igång ett hot dansgolv i extremt kalla förhållanden (tänk sten, tänk ingen värme, tänk vattendrypande tak) , vi dansade någon timme varvid vi därefter skingrades för vinden. Jag var tvungen att åka tillbaka till Hallonbergen för att hjälpa Katrin av med sin klänning, alla som var kvar där hade blivit stupfulla och antingen däckat, vinglat hem eller gått vilse. Andreas var däremot fortfarande uppe i varv när jag kom och bjöd på bag-in-box-vin ur en kaffemugg. Så slutade mitt tvåtusensex. Ett konstigt och omtumlande år.

Mina kollegor var tydligen ett par förresten, har jag lyckats lista ut. Men jag såg det fort i alla fall. Nu vill jag ha Michael Scofield, lite mat och ett överraskande moment, ge mig?

Ingen återlämningsrobot fungerar i hela biblioteket, det betyder att man gör allt manuellt. Alltså, många klagar på att biblioteket har blivit så tekniskt och automatiserat, men GUD, vad mycket behändigare det har blivit för personalen. Man har ju fan redan ont i sina ovana handleder efter allt vändande på böcker. Jag har två timmar kvar på jobbet, det känns som en helt oöverstiglig oändlighet. Jag vill bara ha öl. Ja, det vill jag faktiskt. Och en lägenhet. Nu måste jag flytta om ca 27 - 28 dagar. Det är inte så jävla lång tid kvar. Nu börjar den där molande, oberäkneliga magvärken, huvudångesten, tåpillret, smygdeppandet. En gång sprang jag in på toaletten på jobbet och grät för att jag inte hade nånstans att bo. Denna gång ska jag vara tusen gånger tuffare.

Nu ska jag dricka cappucino, jag är övertygad om att mina två kollegor bredvid mig just nu har en kärleksaffär. Övertygad. Sånt ser jag på en sekund, bara så ni vet.

Narnia

2006-12-30T06:19:00.000-08:00

Alldeles nyss blev jag så rädd för en varg i Narnia-filmen att jag hoppade till! Högt upp från stolen for jag! Hoppas ingen såg mig. Jag är ungefär femton meter från filmduken. Medborgarplatsen bibliotek visar film på helgerna. Synd att så några kommer.

Snart ska jag bege mig ut i vinterrusket. Skaka om alla hårstrån från rot till topp, tjacka nått snyggt, storma vidare till datorn i höghuset vid Västerbroplan och därmed tramsa vidare med fyllningar, kantlinjer, bezier-kurvor och Carlsbergreklam. Måste blir klar, måste.

Idag har jag ätit ungefär femton chokladbitar. Jag var godisfri i sammanlagt... 24 timmar.. Kanske något mindre. Jag återkommer med löftet efter nyår. Det är ju då man ska börja egentligen, jag tjuvstartade lite. Därför höll jag inte löftet. Sen ska jag klara det.

Kom nu nyår, jag vill ha dig!

blott nollställd

2006-12-29T07:47:00.000-08:00

Gee, I wish!

Jag har så mycket att stå i! Tusen prov jag helt har förträngt, jag vet att det är mitt fel, men inte desto mindre är det mitt problem nu, som uppdagas och slängs i mitt ansikte. Nu ska jag snarast möjligt hem och studera Adobe Illustrator mycket ingående och noga (läs: ögna och hasta igenom kapitlen). Jag är inte alls nöjd! Jag kommer behöva studera hela nyårsaftonen! Vad i..! Får vara superambitiös under dagen, gå upp tidigt, studera, gympa... Så kanske jag kan vara tjusig värdinna, kock och husfru resten av kvällen. Detta oerhört störda liv jag lever, jag hinner inte handla mat! Jag äter mina jävla konservburkar. Och färdiga soppor på tetrapack. Jag är som en liten ungkarl, vet ni. Värre. Köper hellre nya trosor än tvättar.

Annars så.. Ja. Inte så jävla mycket faktiskt. Allt som gäller telefoni är ett enda kaos vad det gäller mig. Min hemtelefon fungerar inte, jag har ringt runt till fem olika nummer för att försöka få klarhet i vad som hänt, ingen vet, så nu skiter jag faktiskt i det. Jag behöver ingen hemtelefon, så länge bredbandet fungerar. Och nya mobilen är inte aktiverad, har ringt och skällt lite. Usch jag kommer bli en sådan som ringer och skäller på enskilda personer som inte har något med saken att göra. Som en dam som ringde till biblioteket häromdagen, som bokstavligen talat grät för att hon hade fått en påminnelse på en bok. Hon höll på att få en hjärtattack sa hon, jag kan tänka mig tusen värre anledningar att få rusande hjärta på. Och bättre anledningar.

Snart nyår hörrni! Med allt (om något) vad det innebär!

Små glada frön

2006-12-27T22:50:00.000-08:00

Gäcka mitt öga

2006-12-27T11:08:00.000-08:00

Jodå, juldagen kom i ett svep, väl valda rödvinsdroppar hittade sin väg genom strupen. Lila tänder, gamla gifta bekanta som är på upphällningen till skilsmässa, min enda gifta vän, äsch, kärlek...! Det håller ju inte, hörrni! Inte ens om man gifter sig! Finns det i min bekantskapskrets något bevis på att kärlek håller? Nej, alla förhållande är spruckna, några få knegar och en eller annan har en ny vid sin sida. Jag låter det vara osagt då, jag säger ingenting, jag tror ingenting. Blir det bra?

I Gävle mötte man nästan alla man kunde möta på Musikhuset. Så fantastiskt trevligt att den klubben har startat, bra musik, billig öl och alla är där. "Nejmen Heeeeej!" sa jag kanske trettio gånger under kvällen. "Hur är det, vad gör du, är du tillsammans med hon, vahettehon!" Full som en liten sill, trind som en gris, rosiga kinder och blank panna. Alla var glada, jag minns det mest i en dimma. Hej och hå, jag som lovade mig själv att aldrig bli full en juldag igen i hela mitt liv. Det blev jag! Tappade min mobiltelefon på hemvägen, därav en ny liten the PhoneHouse-kasse i min ägo. Billigaste Ericsson-mobilen jag kunde hitta. Det var ändå dags, nu måste jag bara fånga allas nummer igen. Det är det svåraste. Efter knepiga fyllesamtal eftersom tungan inte låg rätt i mun, avslutade jag kvällen med att graciöst ramla handlöst rakt på den mest knottriga asfalterade väg ni kan tänka er. Ett alldeles symmetrisk runt hål på strumpbyxorna och ett blodigt sår på knät blev min belöning. Och skrubbsår på knogarna. Wee, då vet man att det har varit fest, det brukar jag alltid hävda.

"Glömd och sorglig
Ligger jag här i
Dånande skogens
Brutna, ensliga
Tysta skuggor"

"För dig Kärlekens, irriga stigar,
Branta, skarpa,
Evigt strödda med blomster och tårar:
Evigt följda av suckar och hopp."

Jag är besatt av Thomas Thorild! Nej, det är jag inte. Men smått förtjust.

kors i taket

2006-12-23T05:44:00.000-08:00

Jag har faktiskt inte den ynkligaste lust att uppdatera min blogg idag. Synnerligen ointressant dag. Ett par låntagare vill ha boktips för julen, jag tipsade om "Ett öga rött", utöver det blev jag helt blank. Jag tycker det är fruktansvärt krångligt att ge boktips när de frågar om något lättsamt, lättläst och "jag får gärna skratta också". Gud, vad ställd jag blir. Jag läser inte sådana böcker. De ger mig ingenting.

Jag har bosatt mig på Carmen två kvällar i rad nu. Sunkigt så det förslår, men Carmen har sin otvivelaktiga charm. Har aldrig haft tråkigt på Carmen. Och öl är kul, gott och fint för en trasig själ. Där har jag diskuterat minuslistor, Christer Fuglesangs uppgång och fall, stalkers, män som inte kan säga nej, farväl på tågstationer och ni vet, det vanliga tugget.

Imorgon är det jul, jag läser, slappar och ger mig själv huvudbry.

tjock

2006-12-20T23:47:00.000-08:00

Det ska bli skönt och avslappnande med jul. Jag har i stort sett all julshopping kvar och absolut ingen tid över huvudet taget att göra det på. Värdelöst.

I tisdags hade vi julfest på jobbet, med rockabillytema. Vi förberedde oss frenetiskt, men trots det blev vi i festkommittén något stressade och trötta precis innan välkomstdrinken skulle serveras. Inget var färdigt, och dessutom hade vi helt glömt bort att några kanske ville ha en alkoholfri drink. Fånigt av oss att den tanken inte ens hade poppat upp. Vi skyller på stressen och att det faktiskt ligger mer jobb bakom en fest än vad man kanske kan tro. Dessutom, ALLA vill väl bli onyktra! Nehej, kanske inte då. Kanske inte på en jobbfest med alla kollegor som vakar på minsta snedsteg, balansnedsättning och tungsluddring. Många bibliotekarier var hur gulliga som helst och anammade temat med stor hjärtlighet, det var lockade hår med blommor i, kläder framletade ur garderobernas minsta vrår, högklackade skor samt röda naglar och läppar.

Vi lekte en skattletarlek i ett mörklagt bibliotek, vissa ansträngde sig mer än andra, men alla verkade uppskatta vår slagkraftiga energi. Vi åt mat till bristningsgränsen och därefter var det dags för ett hav av bakverk. Herregud. Och glögg. Vet inte hur mycket vin och grejer jag drack. Två välkomstdrinkar, ett glas öl, en kopp glögg, en vinflaska och två ytterligare glas vin. Och ändå kände jag mig på en rätt behaglig nivå. Stressen kanske brände upp det mesta av alkoholen? Gäller att alltid ha logiska förklaringar på lager.

Alla äldre biblioteksfolk gick hem tidigt, alla yngre stannade till sista pendeln. Det blev dans och buggning, Andreas H slängde på Thåström mitt i alltihopa med fick lov att snarast byta tillbaka till årtiondet vi befann oss i, 50-talet. Åsa, Andreasorna och jag försöka hitta ett ställe öppet till längre än ett en tisdagkväll på Kungsholmen, det existerade inte. Så istället stapplade vi hem i högklackade skor, onyktra men glada.

Raster - tonomfång - gamma

2006-12-17T06:15:00.000-08:00

Vad jag vill ha sagt är att jag gör allt i min fullkomliga makt för att inte plugga. Hellre att jag uppdaterar bloggen för andra gången idag. Jag sitter av min tid på Luma bibliotek. Det är inte en själ här, eller jo, någon hostade långt bakom mig. Alla julhandlar utom jag. Det är redan mörkt ute. Nu nös någon. Prosit. Sa jag inte. Jag är inte direkt en "Prosit"-människa, bara ibland när jag instinktivt känner att personen i fråga verkligen vill att jag ska reagera på nysningen. Då säger jag det för att vara snäll. Ibland är jag snäll.

Oj, nu kommer det folk! Snälla ha en fråga åt mig! Nej, skulle bara lämna tillbaka böcker.

Jag undrar om man bör tänka rationellt eller inte? Jag är ju en rätt så praktisk människa. Man borde nog, men jag vill inte riktigt. Det är så många brickor med i spelet och jag vet inte vad jag har för roll. Längre.

Jag känner för dum komedi. Ge mig.

slända

2006-12-17T03:25:00.000-08:00

HEJ! Jag sitter på jobbet och lullar, halvt om halvt vaken, men vid gott mod. Någon störd människan har reserverat en bok som heter Betonghandbok. Den ser exakt ut som en tegelsten. Ungefär 8 cm tjock, vem i all fridens dar ska läsa den? Jag väntar på att klockan ska bli fyra. Det är många timmar kvar.

Igår var jag för första gången på Kvarnen, det var trevligt men jag var inte det minsta tapper utan gick hem vid halv ett. Jag är rätt så nöjd nu dock. Inget bakis. Alls. Typ. Jag plågar mig själv med tankar om skolprojekt, inhandling av kläder, laga mat, och ni vet. Hela köret. All inclusive. Jag tror att jag väntar på något, men jag vet inte vad. Att det (livet) ska komma till en brytpunkt, kanske. Brytpunkter lurar bakom varje hörn. Brytpunkter kommer sällan ensamma. Jag kan hitta på hur många ordspråk som helst om brytpunkter. De ugglar i mossen, de stjälper stora lass, de ropar definitivt hej innan de är över bäcken. Här ligger en brytpunkt begraven. Och så vidare...!

Luma bibliotek är tomt. Eller nej, det sitter en och läser tidningen ser jag. Luma bibliotek är mycket kallt och jag fryser.

Nu ska jag alldeles strax äta den minsta mackan de någonsin har packat in i plast på Pressbyrån. Tack pressbyrån, inte är ni generösa direkt.

Paris je t'aime

2006-12-14T08:24:00.000-08:00

Fyra hela dagar sen jag uppdaterade senast, jag borde skämmas. Jag läste någonstans att om man nu ska starta en blogg så är det i stort sett en dödssynd att inte uppdatera den varje dag. Förlåt förlåt!

I tisdags såg jag Paris Je t'aime på bio. Vad jag längtar tillbaka ibland! Vad man strosade, insöp och bara var. Var ute i fyllan och villan till första tunnelbanan gick klockan fem på morgonen, gick genom kyrkogården varje dag, åt paninis till förbannelse, träffade fransmän med de finaste dialekterna (eller som inte kunde engelska alls), hasplade ur sig de enda fraserna man kunde ("le chat est sur la table" vilket betyder "Katten är på bordet"), studerade franska över en flaska vin för 8 kr, tittade på Beverly Hills dubbat till franska... NOSTALGIN! Återigen, denna evinnerliga nostalgi. En scen i Paris Je t'aime utspelade sig femtio meter från min dörr, vid söta Pernety, dessutom var det den bästa kortfilmen av alla. En amerikansk medelålders kvinna som studerat kvällskurser i franska och nu åkte till Paris, äntligen. Kärlekens stad. Jag höll på att börja gråta när hon stod uppe i Eiffeltornet och sade "tänk om man hade någon att säga "Vad vackert det är!" till". Jag dör av sådana kommentarer. Dessutom säger hon detta på klockren skolfranska med fruktansvärd amerikansk brytning. Som så många andra amerikaner, exempelvis i min franskaklass. Tillsammans med kineserna var de klart sämst på det franska uttalet. Sedan sa hon, på en bänk i en park, ensam med sin panini; "Jag kände sorg och glädje på samma gång... Men viktigast av allt, jag levde".

Ja, och så var det måndagen då. Den oundvikliga, underbara måndagen. Jonas Hassen Khemiri kom. Han var mycket lång, säkert nästan två meter, och jag var så nervös. Jag drack sjukligt många koppar kaffe strax innan och stapplade på darrande ben fram mot honom. Tack och lov var han rätt så lättpratad och trevlig. Och rökare. "Hej, har ni kaffe och balkong?" var nästan det första han sade. "Ja, vi har kaffemaskin och balkong" sa jag. Han gjorde ett mycket fint författarföredrag med många skratt och mycket uppskattning. Man kan tro att han är blyg och introvert, men nej, verkligen inte. Jag gav honom blommor som tack, varvid jag blev ännu mer nervös och nipprig. Sedan var det en halvtimme kvar tills pendeltåget skulle avgå in mot civilisationen, så vi fick en anledning att ta med honom ut på en liten öl på sunkhaket och närpuben i Jakan. Han fick höra om olyckliga romanser mest, sen pratade vi lite om hans böcker och pjäs. Vi fortsatte ut i natten utan Jonas i släptåg, han skulle "hem och mosa" vad nu i hela världen det betyder och därefter bestod kvällen av fraser såsom "Okej, EN öl till, sen går vi hem!". Andreas lyckades uppfinna ett nytt ord, att "dåndumpa" eller att "dåndumpas" (som då kom av "dåndimpen", fråga mig inte varför han skulle till att säga det ordet över huvudet taget). Man blir nog rätt så rejält dumpad då, tror jag.

Nu är det snart dags för vin igen, tack gode gud! Jag välkomnar den ljuva berusningen!

sjukdom

2006-12-10T03:30:00.000-08:00

Jag är sjuk och äter pencillin, det är inte det minsta roligt. När jag träffade doktorn i förmiddags tog det helt ärligt talat ungefär 20 sekunder eftersom jag var så stressad. Var ute i ogod tid och kom en halvtimme för sent till jobbet. Men det var för att jag ägnade hela morgonen till att försöka ringa vårdcentralen men ingen svarade. När jag kom dit fick jag dock hjälp fort, det var snällt av dem, till alla andra sa de typ, "Kan du vänta två timmar?", eller "Kan du komma tillbaka imorgon?". Jag ser väl så skör ut att de vill ta hand om mig.

Sov så mycket i natt, helt utslagen, nedklubbad. Drömde konstigt. Gud kan snälla lilla pencillinet börja verka nu, infektionen håller på att ge sig på njurarna, ingen tvekan om saken. Om inte jag kan gå på Jonas Khemiris författarbesök imorgon tänker jag aldrig någonsin ha roligt igen. Usch feberfrossningar. Varför har jag inte en tjockare tröja med mig? Är man inte bakis så är man sjuk, ska man aldrig få vara nöjd?

I fredags drack vi ett par öl, hamnade på ett skumt dansplace där vi var helt malplacerade. Allt var mörkt och neonblått. Vi var där i cirka en kvart innan vi bestämde oss för att gå och hänga på sunkpub istället. Alltid mycket trevligare. Sofia lyckades gå vilse, och jag har inte den blekaste om hur hon lyckades.

Nä, nu är jag faktiskt inte så glad.

att skriva

2006-12-07T03:47:00.000-08:00

Livet är en konstig sak. Det blir liksom inte riktigt som man planerade, på gott och ont. Jag trodde jag hade en plan, men vid närmare eftertanke; nej.

att flytta

2006-12-06T06:07:00.000-08:00

Planer uppdagas och stjälps lika fort. Allt är konstigt och onormalt. Jag har varit ensam i min lilla tvåa i över en vecka. Känns som ett halvår. Jag vet att jag måste flytta, men jag vet inte var, inte när, ingenting. I natt drömde jag stressigt (som vanligt) jag vaknade sju miljoner gånger och slängde mig av och an i sömnen. Jag drömde något om att någon försvann utan anledning och jag var tvungen att simma över ett hav för att komma i fatt. Och ni kan ju tänka er att det är rätt så jobbigt.

Igår sorterade jag alla mina örhängen, något jag har planerat att göra i tre år. Nu blev det gjort. Jag slängde massor. Trasiga "som man någon gång ska laga", enstaka "jag hittar säkert det andra snart", fula "det kanske blir på modet igen", och ja, och så vidare. En otroligt hjärndöd aktivitet, passade mig perfekt igår. Jag och Ugly Betty. Vi rannsakade oss själva och varandra. "Popular"-killen, han den brunhåriga som alltid var kär i Sam och/eller Brooke, hade en gästroll.

Nej, nu ska jag handla broccolli, önska mig lycka till!

julstök

2006-12-05T04:05:00.000-08:00

Har ni sett snyggare pepparkaka? Nej, skulle inte tro det, så här såg dock inte våra pepparkakor ut igår. Våra var halvt montruösa med avhuggna huvuden och med förskräckligt tarvlig dekor. Några var enbenta, andra var i form av brustna hjärtan, som Katrin självklart inte kunde låta bli att pika mig för. Dock målade hon ett glatt ansikte på det trasigaste hjärtat och gav till mig. Tack tack. Elisabet var världens pyssligaste pysslighetsmama som hade en hel påse pysselsaker. Vi gjorde fantastiska kreationer av florsocker, ättika och äggvita. Alla blev mycket stolta.

Annars då? Jo tack bra. Det knallar och går som det brukar heta. Det känns bättre än förra veckan och lördagen var trevlig. Aptiten har kommit tillbaka, mest på pepparkakor, fast jag undrar så smått om jag inte föråt mig igår.

Jag bjuder på en lägenhet, nu har jag precis lagt 1 130 000, får jag köpa för det? Ja tack snälla. Då ska jag bo på Tomtebogatan, passar bra i juletider som dessa. Då ska jag hänga apelsiner med nejlikor i året runt i hela lägenheten. Mäklaren ringde alldeles nyss och sa att man kunde höja taket 30 cm. Okej!? Jag tror inte att jag kommer ta tag i att höja taket! Men en balkong funderar jag på att bygga, med mina egna bara händer. Kloss för kloss. Släggslag för släggslag.

this mess we're in

2006-12-02T04:35:00.000-08:00

Imorgon är jag ledig. Det ska bli trevligt. Det var många herrans veckor sen senast. Nu hjälpte jag precis Eskobar-Daniel med en lång informationsfråga. Tack, det var kul. De små glädjeämnena. Tyvärr hade vi inte hans konstiga bok inne.

Hej jag vill ha vin. Vin, kvinnor och sång. Alla i Zolas "Krogen" är suputer och frossare. Nu har de haft stormiddag i typ trettio sidor. Stekt gås, fläskotletter, ärtor med skinktärningar.

Som ni märker ignorerar jag livets stora bryderier, jag vill inte prata om det, jag vill inte att ni frågar om det, jag har inget att säga.

regina

2006-12-01T06:46:00.000-08:00

Samson came to my bed

Told me that my hair was red

He told me i was beautiful and came into my bed

Hur i helskotta kan jag vara nervös för denna kväll? Hur hur? Fan, jag fungerar verkligen inte som man ska, inte alls. Dags att öppna första luckan på julkalendern, undrar vad jag hittar där bakom. Idag var mitt horoskop ganska fint, typ alla problem är fixade, fest i goda vänners lag, och ni vet, det där som brukar stå om det inte står att man har extra tur i kärlek just nu. Och det stod det inte.

sysselsatt

2006-11-29T09:13:00.000-08:00

Jag håller mig sysselsatt med allt som låter min hjärna slippa tänka. Nu jobbar jag, jobbar jag inte läser jag, går jag lyssnar jag på musik och mumlar orden för mig själv. Jag har nog just haft det längsta samtalet jag har haft med någon under femton sen jag själv fyllde tonåring eller nått. Och en gubbe som blev kär i mina skor och min strumpbyxor. Ville kolla på mina skosulor och se hur tjocka strumporna var. Gud! Sen fick han ett tillsägelse av sig själv "Inte tafsa på bibliotekarierna, inte tafsa...". Alla barn frågar vad man heter och gammal man är. Jag prackade på en tjej Harry Potter och jag har hört hela handlingen i Mästerdetektiven Conan. Nu slutar jag, tack gode gud, jag tror jag har lite hunger i magen eventuellt.

...

2006-11-28T12:00:00.000-08:00

Jag... Just nu... Så är jag... Helt hopknycklad, i chock, salt i munnen, salt på tröjan, fullständigt förstörd, inkompetent att tänka. Fan, jag ska aldrig... Du måste tro att jag är iskall... om du såg mig nu... skulle... du... inte... tro... det... Hur ska jag kunna ha en normal dag imorgon, hur ska jag kunna jobba, hur ska jag kunna... det känns som jag kommer att kräkas, jag kommer aldrig kunna äta igen, min mage kommer aldrig blir bra, min näsa kommer alltid att rinna, kan den här dagen vara över, kan allt vara över (!?), nu tänker jag ta min första nyktra cigarett på flera år, sen tänker jag gå och lägga mig och aldrig gå upp igen, aldrig aldrig, aldrig, aldrig.

lita alltid på mr darcy

2006-11-27T08:00:00.000-08:00

Hej Mr Darcy! Ibland behöver man bara se en bild på dig för att bli på bättre humör. Snällt av dig att vara en sådan glädjespridare, sånt kan behövas ibland.

Nåväl, ikväll ska vi se Fernandos band, det blir kul, jag har lyssnat lite på MySpace nu, låter ju finfint! Och ett nytt ställe att dricka öl på (och ny anledning såklart) är ju inte helt fel. Äh, nu går jag ut i Gallerian för andra gången idag för att se om jag kan hitta något läckert att ha på mig ikväll. Just nu ser jag ut som en lortig bondmora, tråkigt nog. Måste fräscha upp mig, och hem hinner jag nog inte. Idag ska ni inte få höra mig gnälla, jag är så trött på mitt gnäll, oj hoppsan det där blev ju ett gnäll i sig. Okej, helt inkompetent.

take me out

2006-11-26T04:24:00.000-08:00

Hej, det blev lustans lakejer ändå, jag ramlade, jag har ont i knäna idag. Men jag fick en finfin frukost hos Katrin, med ägg och alldeles för starkt kaffe. Vi försökte ha Twin Peaks-maraton igår kväll, men någon var inte engagerad. Därför provar vi igen ikväll. Fast jag borde även gå hem, jag är aldrig hemma. Idag jobbar jag igen, det är söndag, det är verkligen söndag. Imorgon tänker jag kolla på lägenheter, jag vill nämligen ha en bostadsrätt för er som kanske har missat det. Jag ska kolla in två lägenheter i Solna och en på söder imorgon. Jag vill köpa den på söder för cirkus en komma en mille, snälla får jag det, snälla snälla. Sedan ska jag aldrig be om något igen. Men tydligen så är renoveringsobjekt nästan ännu attraktivare än stajlade lägenheter, dum som man är tänkte jag att lägenheter som man måste lägga ned massa tid och arbete på skulle hålla låg nivå på budgivningen. Nej. Helt fel. Men den här på Kocksgatan var inte så hot, ful plastmatta på golvet och haha, ingen dusch! Hihi! Men det struntar jag i! Vem behöver duscha!

Stressdrömmar

2006-11-25T06:41:00.000-08:00

I natt drömde jag att Nick Hornby fick nobelpriset i litteratur, jag blev fly förbannad och bråkade med hela världen. Därefter drömde jag om en skäggstubb. Utöver det stress, stress, vånda, ågren och så vidare. Vaknade mitt i natten, jag var själv, där fanns en mobil, där stod det att jag inte skulle oroa mig. Okej då. Då gör jag inte det.

Igår drack jag en flaska vin utan att det egentligen fanns anledning. Jag blir så trött. Ikväll tänker jag dricka en till flaska. Egentligen skulle jag vilja ha pyjamasparty och bara ha mysbyxor på mig hela kvällen, men samtidigt skulle jag gärna bege mig för att se lustans lakejer. Det kanske skulle få mig på bättre humör.

Jag är mycket konfunderad över en sak. Över små raderade spår, eller vad är det jag missar... Är jag blind? Eller bara dum?

goda råd

2006-11-23T03:54:00.000-08:00

Råd från mig själv andra april 2001.

"och kom ihåg att inte hänga upp er på småsaker.
Och kom ihåg att alla inte uppskattar samma skämt som du.
kom ihåg att respektera varandra.
kom ihåg att dela på ansvar.
kom ihåg att det finns konskvenser till det mesta.
kom ihåg att le ibland.
kom ihåg att ha roligt och skratta, äta bullar och dricka saft.
Tänk på sommaren och att den kommer snart.
Tänk på pArken med alkohol och cigaretter.
Tänk på att du snart är arton. "

fyllebak

2006-11-23T03:22:00.000-08:00

Ibland bakar jag på fyllan. I min icke-existerande ugn.

Jag har en faslig, härlig bakfylleångest. Som vanligt, som alltid. Jag funderar på att isolera mig från alla och envar, vill inte vara med någon, ska aldrig spela sanning eller konka igen, särskilt inte med människor man träffar varje dag. Så otroligt urbota dumt. Men det blev söta foton, ska lägga upp några här sedan. Jag vaggar fram som en liten anka, mellan tiotusen olika alternativ, alla lika dåliga och dumma. Jag har sämst lön på hela jobbet, jag ältar allt, tre miljarder gånger om. Ingen vill kämpa, ingen vill satsa, ingen vill vinna. Alla lunkar och jag lunkar med.

Och jag hatar matematik, jag höll på att skriva demokrati. Jag hatar demokrati.

minus gånger minus lika med pluss

2006-11-22T07:08:00.000-08:00

Jag ska träna på gym med en gyminstruktör idag, jag är mycket nervös. Eller snarare illa till mods, jag vill ha det överstökat, jag vill inte att han ska tycka att jag är hopplös. Hoppas jag lär mig något, sen blir jag stor och stark. Eller helst bara stark om det går att ordna.

Ikväll blir vi ett helt följe med arbetskollegor som ska äta linssoppa och dricka öl hemma hos mig. Tydligen är det de enda jag umgås med förutom Peter, Sofia har ju nästan blivit en arbetskamrat vid det här laget. Bibliotek is the shit. Nu skrev jag precis en långt stycke som jag alldeles nyss raderade, någon måtta får det väl vara med utlämnande grejer. Eller? Så jävla utlämnade är jag ju inte, så jag tänkte göra ett drastiskt och modigt undantag. Se så det gick. En raderad text. Bra Sara! Lika modig som alltid! Det är ju ändå typ bara två som läser den här bloggen, så så farligt skulle det väl inte vara. Men tydligen...

Jag har inte köpt någon lägenhet, nej, men jag fortsätter kolla. Halsmandlarna har börjat svida lite, jag är lite svettig som vanligt, allt är på en halvdan nivå. Livet är lite på en halvdan nivå.

I söndags pluggade jag matte, det gick sådär, även om vi hade rätt på uppgifterna vi lyckades räkna ut. Men snabbt gick det inte. Jag fick godis för att hålla lågan uppe. Nu ska jag gå och köpa öl åt Andreas som är fattig, min andra runda för dagen på systemet. Hoppas det är en annan kassör eller kassörska.

gröndal

2006-11-20T08:12:00.000-08:00

Nu ska jag åka och kolla på en lägenhet i Gröndal. Så här se Gröndal ut, mycket spännande bild. Där skulle man eventuellt kunna bo, men tyvärr finns det ju ingen tunnelbana. Det är väl det största minuset. Det är ju inte så långt att gå från Liljeholmen, men ack. Vad jag egentligen skulle vilja ha tunnelbana. Allra helst krypavstånd från krogen. Men ska jag ändå köpa en lägenhet så är jag ju nästan så vuxen som man kan bli, då får jag lägga av med att dricka mig redlös = problemet löst! Ska även titta på en lägenhet som ligger cirka en minut från Karlbergs station. Vilken otroligt kort resväg till jobbet jag skulle ha om jag kunde få köpa den. Jag är lite orolig för att jag får kalla fötter av alla lägenheter när det väl kommer till kritan... Det steget att ta är svårt, i alla aspekter. Usch. Och ingen backar upp mig, ingen hjälper mig att ta detta gräsliga beslut. Lägenheten på g nu har sovloft, det har jag alltid gillat, det sov jag i hela min barndom från sju års ålder fram till tjugo. Bla bla, jag pratar lägenheter jämt jämt jämt, jag har inget annat intressant att säga.
Jag kan väl prata lite böcker också då, när jag ändå är i farten. Idag har jag lyssnat på Solja Krapu som snackade poesi. Mycket sympatisk. Hon är ute i köket nu hör jag...
I lördags var jag på Skeppsbar, jag tror jag drullande rakt in i en vakt en gång, men blev inte utslängd. Jag fattar inte, helt sjukt. Han kanske hade en bra dag. Annars är det ju vanligtvis de där jävla laserlamporna som de lyser en i ansiktet med för att kolla om ögonen går i kors. Ack. Gnällig dag som vanligt. hejrå nu åker jag!

darin

2006-11-19T04:34:00.000-08:00

Den här killen blir jag glad av. Stormsöt. på nyhetsmorgon i morse var han bedårande, eller var jag bakis och lätt överkänslig? Jag låter det vara osagt.

komplimang nr 4

2006-11-18T08:43:00.000-08:00

Nu fick jag en till komplimang! Den här klänningen, asså!!!

komplimanger

2006-11-18T07:19:00.000-08:00

Nu har jag fått tre komplimanger på tre timmar. Det handlar om min underbaraste seconhand-klänning som är det bästa köp jag gjort. Passar både till vardags och fest. Därför har jag på mig den nu eftersom jag jobbar och därefter ska springa till sofia, lisa och vinet.

Tre timmar kvar av arbetet. Jag känner mig smått nervös. Därefter sushi och viiiin! Vin är min darling big time!

buzz

2006-11-18T03:41:00.000-08:00

Igår förlorade jag på Buzz, mycket genant och obehagligt. Jag lagade korvstroganof för första gången i mitt liv. Just nu har jag mördande tråkigt, och ska ha lika tråkigt i ungefär sju timmar till. Hoppas någon kommer och hälsar på mig snart. Lisa och Sofia lovade. Det är så konstigt att vi tre umgås igen, det känns som att vara fjorton år igen. Jag borde studera istället för att skriva det här, eller kanske ännu hellre sätta upp böcker. Nåja, inom sinom tid.

Jag vill så gärna ha en egen lägenhet, synd bara att en arbetskollega som verkar ha koll nyss bad mig att vänta i ett och ett halvt år, då trodde han att bostadspriserna skulle ha sjunkit rejält. Jag håller med honom i hans analys, men vad hjälper det mig när det är nu jag behöver bo! Jag har funderat på vad min blogg ska ha för tema, det börjar ju uppenbarligen handla om stockholms bostadsklimat. Kul! Så intressant är jag!

Haha skönt att Arwid är precis lika förvirrad som jag, han hittar inte heller cd-böckerna.

Jag hade ganska kul igår, och inte är jag bakis heller. Fantastiskt, såhär borde det alltid vara. Och jag tjänar storkovan på dessa timmar, så jag borde väl vara nöjd. Imorse såg jag en intervju med Orhan Pamuk, mycket ödmjuk samtidigt som han är smått pillimarisk. Och han är kär i böcker, och det hörs och syns. Måste läsa något av honom snarast. Efter alla andra tusen böcker jag måste läsa.

Det ligger en larmknapp här som man kan direktlarma väktare med i fall man blir överfallen, och just nu är jag på "Don't push the buttom"-stadiet, alltså tvångstankar om att jag måste göra det. Ska försöka låta bli, lyckas jag inte uppdaterar jag bloggen så fort jag vet vad som händer. Annars har jag tydligen inte så mycket mer att säga, det märker jag tydligt. Hade hoppats att jag skulle vara full av insikter och problemlösningar vid det här laget. Icke. Ändå vill jag inte riktigt sluta skriva, jag har ju dåligt samvete för de två dagarna som har passerat utan uppdateringar. Det var ju så det inte skulle bli. Undrar hur det kommer att bli, allt, livet, världen. Usch jag är svettig. Men jag har mina fina pingvintrosor på mig åtminstone. Nån lyx ska man väl ha i vardagen. Smutsgula trosor med pingviner på är lyx förkroppsligad för alla som inte visste det.
Jag kan härmed göra upp en lista på saker jag inte gillar med matematik:
1. Polynom
2. Rationella uttryck
3. Logaritmer
4. Linjära OCH kvadratiska funktioner
5. Andragradsfunktioner

skuldsatt?

2006-11-15T06:44:00.000-08:00

jag skulle kunna bli skuldsatt på över en miljon, vill man det? VILL MAN DET? Snart ska jag titta på lägenheten igen. Jag återkommer snarast med en rapport. Kanske känner jag vad jag vill efter att ha tittat på den en andra gång, kanske kanske kanske inte.
Mitt liv består inte av något annat än lägenheter just nu, jo, kanske lite vin sen. Vin och skulder. Där har du mitt liv.

Ångestens oceaner

2006-11-14T06:54:00.000-08:00

Nu bjuder jag på en lägenhet, fast jag VET ju att den kommer stiga för mycket, jag vet jag vet jag vet, och ändå så hoppas jag. Så dumt så dumt.

Annars då? Inte mycket alls faktiskt. Hade medarbetarsamtal med min chef idag, men hon lät bara nöjd. Mest orolig för att jag hinner så pass mycket en normal människa inte borde hinna. Förutom allt jag gör så har jag halvdan ångest över det mesta. Typ, boende. Och annat. Vad vill jag? Vad borde jag? Vad borde jag vilja?

Hej lägenhet, bli min så är du snäll!

i lie for love

2006-11-13T07:19:00.000-08:00

Hej!
Här lägger jag tydligen upp en annons som kommer publiceras i Jakobsbergs Centrumtidning inom en snar framtid. Hatar alla loggor som måste vara med. Nåväl. Det syns väl att det är från biblioteket i alla fall.
Snart ska jag iväg och kolla på några lägenheter jag inte kommer ha råd att köpa. Det ska bli otroligt givande.
Igår kväll var vi hemma hos Andreas, vi kollade på Angel Heart och åt omelett. Jag försökte slåss med Katrin, det gick sådär när jag insåg hur stark hon egentligen måste vara, och hur svag jag är. Därför ska jag bege mig till ett gym. Imorgon. Sen ska jag ha medarbetarsamtal med min chef som jag inte har förberett över huvudet taget. Hinner ingenting nångonsin.

no more

2006-11-12T06:51:00.000-08:00

usch varför uppdateras inte bloggen som den ska, varför varför.

glöggen

2006-11-12T04:22:00.000-08:00

Undar om jag är lite för egoistisk, bestämd, reglerande, kontrollerande med mera? Usch ibland känns det som om jag inte har några goda sidor alls. Jag är bara allmänt grinig och gnällig idag. Och inte känns det bättre av att jag vet att jag måste räkna matte ikväll heller. Just nu sitter jag och undviker jobba, barnbibliotekarien sätter upp böcker på löpande band, och jag slöar och latar mig. Hu! Igår såg vi piloten av Twin Peaks. Det är så bra. Jag drack varm glögg på balkongen, det var ganska gott, kanske för att det var det enda med alkohol som fanns att tillgå. Vi diskuterade vilken bok, skiva och film man skulle ta med sig en öde ö. Sen kollade vi i filmkataloger. Det är roligare än vad det låter. Sofia kom och hälsade på vid Västerbroplan när hon till sin stora förtjusning insåg att jag inte befann mig hemma utan i Hallonbergen. Efter mycket om och men kom hon fram till rätt lägenhet där hon tinade upp, jag lagade punkgryta och bjöd på öl på Dovas, där jag även avslöjade min illmariga svartsjuka. Sen blev vi gulliga och kramiga. Andreas visade upp sitt körkort, han hade kort hår, därefter minns jag att han försökte stjäla en femtiolapp ur min plånbok. Tio minuter innan de stänger köper jag den där otroligt nödvändiga sista ölen som jag stjälper i mig, med viss hjälp av de andra två. Sen går jag hem. Där är jag onykter och trakasserar Peter. Sen sover jag.

Nu kom chefen in, då kan man ju inte sitta och blogga... Nyss var det en låntagare som hävde ur sig "Jaha, och hur nyanställd är du då?", jag kan inte hjälpa att han sluddrar så man inte hör vad han säger. Usch detta är ingen bra dag. Den underbara bakfylleångesten som bara ligger och pyr och glöder. Jag ska köpa en lägenhet, jag har kollat in en på Skånegatan. Asful, ingen kommer bjuda på den, därför får jag köpa den för under millen. Sen renoverar jag. Händig som man är. Nä, låt mig återgå till arbetet nu. Jag har ont i magen.

long gone

2006-11-11T03:56:00.000-08:00

Fredagen kom till slut hörrni! Och nu är det över, det var mycket trevligt, fast K mådde illa och åkte hem för tidigt, men vi andra var tappra och hörde Strip Music som spelade världens kortaste konsert. Men va de är bra! Ja!
Kvällen började med storstädning, matlagning, outfitsförberedelser m.m. Jag drack öl. Och rökte i köket. Sen bar det iväg till Tranan där vi mötte A och den omtalade systern, som jag inte visste vad hon hette förrän jag träffade henne eftersom A aldrig kallar henne vid namn, utan bara "min syster", "söstra mi" och så vidare. Tranan hade bord med inbyggda dataspel. Mycket läckert. Vi begav oss raskt till Debaser Medis där vi drack än mer öl. Mums. Bra kväll och alla var snälla och glada.
Undrar om jag ska gå hem till A och kolla på Twin Peaks sen. Det vore mysigt nu i höstrusket. Men jag behöver sova också! Twin Peaks-box nr 2 har kommit!!! Efter fyra års intensiv väntan!
Jag är på jobbet, folk byter böcker på Bokbytardagen, dessa förvärv har jag införskaffat mig: Hemingway, mann, sagan, sartre, haushofer, jersild. Böcker är så fina, särskild Sartre som är den finast boken någonsin, och jag har redan lyckats göra fingeravtryck på den. Inte så konstigt kanske när jag dra fram den på krogen för att visa.
Nä nu måste jag gå och äta Marianne och Dumle innan Bokbytarmänniskorna hinner äta upp alla!

hello sophie

2006-11-10T06:00:00.000-08:00

Igår hamnade jag efter mycket om och men på Carmen med en öl i näven istället för biomys och popcorn. Så det blir, Sofia har sån inverkan på mig minsann. Men sushi blev det och det var mycket gott. När vi så sitter där i godan ro på Carmen dyker Anders upp, fyller genast på mitt ölglas som en annan gentleman, och sedan dyker hans vänninna upp som är Sophie Rimheden, raringen! Snällast och gulligast och hon dricker öl med oss. Hon säger att Henric de la Cour har stadig flickvän sen många år, det är lugnt, säger jag och menar det nästan. Vi diskuterar även att han är lång och hur man på bästa sätt agerar när man är en 50 centimeter kortare flickvän. Sophie föreslår högklackade skor. Hon gillar även hästar och säger att hon är för snäll för sitt eget bästa. Och vi diskuterar om bra litteratur kan vara föråldrad, nej, säger jag. Sen delar vi på en cigg och hon tar buss vidare ut i natten. Jag tar tunnelbanan hem och sms-trackar alla. Jag är allmänt glad.
Så nu ska jag hem, laga mat, städa, skolka från gympan. Sen SEN SEN SEN är det dags.

min man?

2006-11-09T09:10:00.000-08:00

Hej!
Folk på jobbet börjar helt seriöst planera för mitt framtida förhållande med den här mannen! Idag var det en bibliotekarie som antydde att Jonas brukar åka pendeltåg efter sina författarbesök, och undrade med en glimt i ögat om inte han och jag skulle åka tillbaka till stan ihop. Hrm. Han bor tydligen på Kungsholmen han med. En gång fick jag för mig att han joggade förbi mig, (Jonas - joggare? Tvivlar) men så blev jag bländad av en bil och han försvann lika fort som jag skymtat honom. Min chef undrade nästan allvarligt vad pojkvännen i bilden tyckte om hela affären, va fan, efter sex år är han mer än lovligt van vid dessa bryderier. Dessutom har alla bibliotekarier börjat planera att jag ska ta hand om honom när han kommer till bibblan, hälsa välkommen och ge blommor. Det har blivit så uppförstorat att jag nästan inte vill gå längre! Bubu! K och S är precis lika förtjust som jag, men tydligen är det jag som inte kan hålla käften eller låta bli att rodna när han kommer på tal. Vad vi flickor är fåniga!

Snart ska jag gå på bio, jag överväger att övertala So att se Borat. Jag tvivlar oerhört starkt på att hon kommer göra mig till viljes, men på SF har jag presentkort. Annars blir det Babel för cirkus 100 spänn på Astoria. Innan bio blir de sushi.

Och nu är det bara lite mer än 24 timmar kvar innan STRIP MUSIC. Innan det ska jag dricka vin, laga mat och vara värdinna. Och städa mycket fint och snabbt. In i garderoberna med allt och dammsuga det värsta. IMORGON!

mark my words

2006-11-08T11:16:00.000-08:00

Hej!
Jag visste väl att det var jag som skulle bli tvungen att ta konfrontationen med vår porrsurfande herre på biblioteket! Jag misstänkte honom första gången han klev in genom dörren, bad datateknikern kolla upp honom, fick inget svar, antog att jag hade fel, förlät herren och förbannade mig själv för att jag hade förutfattade meningar. Bubu, och så har jag rätt i slutändan i alla fall! Och när jag sagt att vi har spärrat hans kort för att han har sysslat med sånt som man inte får syssla med på bibliotekets datorer så frågade han "Va? Hur länge då?". Om jag hade blivit påkommen med att porrsurfa hade jag snarare lagt svansen mellan benen och smitit ut så fort jag kunde. Inte han inte, han ville prata med chefen.

Okej, nu är det bara torsdagen kvar, sedan är det fredag. Den bästa fredagen på mycket länge!

I veckan läser jag:
Gunnar Ardelius "Jag behöver dig mer än jag älskar dig och jag älskar dig så himla mycket"
Franz Kafka "Förvandlingen"
Karin Boye "Kallocain" Har fastnat rätt rejält, men ska läsa ut nångång är planen.
Stephen King "Pestens tid" Trodde aldrig jag skulle ta upp en Stephen King igen i hela mitt liv, men ack så fel man kan ha.

I veckan lyssnar jag:
Strip Music - bara bara bara!
och lite Anna Ternheim
och blandskiva.

push me

2006-11-07T04:42:00.000-08:00

Hola!
Lyssnar på PJ Harvey och är allmänt nostalgisk, mitt eviga tillstånd nu för tiden tydligen. Nu har jag hittat en lägenhet jag tänker kolla på i början på nästa vecka, haha renoveringsobjekt förvisso, men stilig. Kanske inte går upp så mycket i pris om man har tur och sedan kan hantverkarsonens pappa komma och hjälpa mig.

Man kan tro att allt är så enkelt, men det är det ju verkligen inte. Det är tvärtom mycket mycket svårt.

18/1 - 2002 "idag är inte min dag, det är hennes dag, jag tänker och tänker på henne nu och nu och nu jag har gått genom regnet, jag lät det falla på mitt ansikte, det brukar jag aldrig göra, oftast tittar jag ner i marken för att inte förstöra sminket (håhåjaja) men nu tittade jag upp i himlen som aldrig förr och regnet strilade (det brukar heta så va) nerför mina kinder, fast egentligen droppade det bara lite grand.

varför håller jag alltid på att börja gråta när man diskuterar lite livligt? men som tur är vet jag om den där nerven under lillfingernageln som gör att man inte nyser om man håller på att nysa, och den funkar rätt bra mot gråten också. jag kanske har fel i mina gråtnerver, kan man opereras?

äckel äckel klockan är över äckeltolv jag har en artikel att skriva äckeltelefonen är äckeltyst barnslig är jag imorgon ska jag köpa en tröja, vet ni vad, då blir jag glad igen"

Även då dämpades dysterhet med shopping. Och inte blir det bättre av att man har mer pengar heller, det kan jag garantera. Jag vill ha vin. Jag väntar på fredag. Jag älskar fredag. Kan han komma nu! Jag och Henric mot världen.

Jag har druckit oceaner!

2006-11-06T00:39:00.000-08:00

HEJ!
Jag har varit ledig i hela tre dagar, det känns närapå absurt. Jag har mest varit i Gävle med min mor och far och katten Trisse. Alltså den katten, han är så söt och knasig ibland. Han brukar försöka vässa klorna i en gardin som han VET att han fastnar med klorna i. Ändå så gör han samma sak om och om igen. Och sedan tar han sig inte loss, utan hänger där han hänger och blänger på mig och mamma. Och jag kan inte låta bli att skratta, för han ser så dum ut. Och då blänger han ännu mer och får något illvilligt i ögonen. Sen försöker jag hjälpa honom loss men han är inte särskilt samarbetsvillig och då skrattar jag ännu mer och han blir ännu argare. Men sen är vi kompisar igen och han ligger i mitt knä tills nån av oss tröttnar.

Jag har varit på teater, jag såg Bröderna Karamazov. För en teaternovis som mig kan jag bara säga att jag var mycket imponerad och rätt så tagen. Inkörsporten till ett teaterintresse? Hoppas. Jag gillar Dimitri som alltid är full, bland annat skriker han "Jag har druckit oceaner!!!" på frågan om han är onykter. Det ska jag också börja säga.. "jag har druckit oceaner.." Det är nog rätt så rejält mycket dricka det.

Efter teatern lagade jag middag till familjen och gav mig på deras bag-in-box-vin. Drack nog ganska många glas innan det bar iväg till tåget som körde mig till Stockholm. På tåget satt jag ensam och ynklig med en Mer-petflaska, smak päron/äpple, dock fylld med finfint vitvin istället. Hoppas ingen lade märke till vad jag sysslade med, jag kände mig otroligt dålig och smutsig. Konduktören tittade konstigt på mig nångång, och frågade vart jag hade åkt ifrån. Då min hjärna då var lite dimmig svarade jag "Stockholm", insåg kvickt mitt misstag och ändrade mig smidigt till "Eller öhum, nej jag menar, jag ska till öhumm stockholm, men alltså, jag har ju typ åkt från vahettere Gävle. Öhum". Otroligt smidigt, och jag skämdes.

Väl framme i Sthlm sprang jag till Debaser Medis, med fyra väskor i högsta hugg, hängde in skiten i garderoben för 80 kr och sedan spelade the Slaves som var söta och bra att titta på. Därefter Johnossi, och nu har jag väldigt bråttom så jag hinner inte dra detaljer. Dock vaknade jag morgonen efter med hela min outfit på och med huvudet i fotändan.

Blandskivor

2006-11-03T04:57:00.000-08:00

Att göra blandskivor är en mycket trevlig sysselsättning. Avslappnande men samtidigt kreativt, utan att vara direkt prestationsbaserat. Tänk om man kunde ha det som jobb, att göra de bästa blandskivorna. Hittade precis ett nytt jättebra band som jag aldrig har hört talas om, skivan var snygg, så jag chansade... Är på mammas lilla musikbibliotek, och jag har precis plockat fram en jättehög med skivor som jag lyssnar igenom. Har just gått igenom popen och rocken fram till M. Phu, och snart stänger de och jag måste gå på stan och handla också. Vilken otroligt lugn dag, jag är helt tagen, jag har nog aldrig tagit det så lugnt i hela mitt liv. Det enda stressande jag har gjort var att följa med pappa till en Home-butik för att köpa en kaffekvarn, då den inte fanns på lager blev pappa arg som bara han kan bli över småsaker. Han gormade på butiksbiträdet, och jag gormade tillbaka på honom.
okej, let's hit town.

ok

2006-11-02T05:08:00.000-08:00

Apropå snö och änglar

2006-11-02T03:50:00.000-08:00

Fann denna bild från nyåret 2005. Snöänglar är nog mitt favoritavsnitt av vintern. Charmiga.

We like Stina and Liza

2006-11-02T03:11:00.000-08:00

Vi är otroligt tuffa i Göteborg. Elisabet och jag är på bra humör och vi har varit på Bokmässan.

Victor

2006-11-02T03:04:00.000-08:00

Vi kollade på Corpse Bride till frukost. Min favoritscen är skelettfyllot.. "Women, you can't live with them, and you can't live without th...*sludder*"

2006-11-02T02:25:00.000-08:00

HEJ!
Igår kväll firade jag lite Halloween med att dekorera en lasange mycket skräckinjagande med ärtor, majs och paprika. Jag byggde en borg, en måne och fladdermöss, därefter stjälpte jag i mig en flaska vin och chockades svårt över Sawyers påhopp på Kate. Fast sötare än så har han nog aldrig varit, och då håller jag ändå på Jack. Jag och 34-åringen försökte ha Carnivale-maraton men till slut blev det roligare att lyssna på musik och kolla på kort. Tiden flög iväg, missade tunnelbanan hem, vägrade taxi, avslutade kvällen med två utsökta snöänglar.

Just nu undviker jag att jobba, jag vet vad jag borde ta tag i, men det känns så svårt och krångligt och utmattande. Ska bli skönt att åka hem till Gävle ikväll, om nu tågen går, jag ska bara vara hemma och lyssna på musik, gå på teater, strosa på stan, köpa vinterjacka, reflektera kring saker och se om något klarnar! Jag vet inte vad det är som ska klarna, men något är det, kanske vill jag resa bort lite grand. Till Brasilien, jag kikar på Sista Minuten nu...

21/2 - 2001 "jag är nog alltid trött. jag som vill vara en sån där som är uppe hela nätterna och som kan vända dygnet på en dag. men jag är ingen sån. och jag orkar inte försöka vända på dygnet. klockan är kvart över tio och jag är trött nog att somna bums.
jag ska piffa lite. idag har jag piffat med sofias alla kläder. undrar vad som i helskotta hände i baren idag. nu måste jag bara ringa ett kvickt samtal, sen ska jag sova. Krams"

Åh, vad jag följde Baren. Stenhårt. Det och Sunset Beach, ojojoj.
Jag gör en Fredrik Virtanen nu: Dagens låt är "Black cab" med Jens Lekman. Mycket bra låt. Jag funderar på om man ska se Babyshambles på Berns bara för att. Och i April kommer Nine Inch Nails. Jag älskar Trent.

Kontaktannons i DN.
"Man 70 år söker kvinna. Allmänna intressen, alltså allt som gör livet lite lättare". Suck.

Kanin

2006-11-01T03:40:00.000-08:00

loves it

Carnivale

2006-11-01T03:29:00.000-08:00

Hallå!
Jag ska blogga er sönder och samman! Kolla va fint kort, haha, vi är bara barn!

Ikväll ska jag maratona med Carnivale. Jag är mycket intresserad av att dricka vin ikväll. Min kropp säger definitivt ja, ja, ja!

Hundar är som bebisar

2006-11-01T01:06:00.000-08:00

Usch det är en hund som gråter i min arbetskamrats rum. Det låter så fruktansvärt sorgligt, så fort jag säger "hej vovven" så tystnar den, men sen när jag återgår till arbetet som gråter den igen. Man blir ju deprimerad för mindre...

Nu kom fler arbetskamrater in i i rummet och undrar vad det är för liv. Nu blir det bebispråk med hunden..! Vilket är ganska gulligt med tanke på att det är den hårdaste bibliotekarien av alla! "men lilla hunden, har du tråkigt, ja det har du, var är matte, men du har ju ett grisöra! då kan du inte ha tråkigt".

Åter nostalgi, denna dagbok är från 19 februari 2001, nu kan ni börja notera min frustration över att inte vara 18 år. Ni kan även notera att mitt otroliga intresse för planering började i tidig ålder.

"nu tänkte jag uppdatera mitt liv lite grand. för alla intresserade.. hrm..

lyssnar just nu på en väldigt bra låt som jag inte kan låta bli att associera till en viss person som har funnits i mitt liv förut. men bra låt är det i alla fall. jag har druckit lite öl i helgen. och lite för fort. så jag mådde lite illa i ca en minut. och då var jag tvungen och tjafsa med en kille utanför toaletten i ungefär 10 sekunder, men sen var det försent. hans fel (?) eller ej. annars var det trevligt. jojomen. även om jag vill ha en fest med asmycke partystämning snart, men något säger mej att det kanske blir nu på fredag. jag har planerat hela fredagen än så länge. först ska sofia och jag åka, sen ska jag köpa, sen ska vi på piffparty, sen ska vi på förfest, sen vill jag spela, sen ska vi titta på spelningar, sen ska vi på mer fest och då med AS(!)mycke folk. jajamen. så ska det bli. och så vill jag även titta på sunset beach, jeopardy och baren, men det får jag väl tränga in nånstans där emellan, det går bra. det blir bra.

idag har jag planerat min danmarksresa också. det ska bli mycket experimentiell. så mycket kan jag säga.

jag har fikat idag och pratat med en tjej som sa mycket saker om en viss sorts kakapa. kanske skulle ta och........ ....eller inte. KAKK! KAKKKK!

alla bara fyller 20 och 18 och jag fyller idag exakt om ett halvår. ! ETT JÄVLA HALVÅR KVAR! med andra ord fyller jag 17,5 idag! grattis till mig då är jag snart arton i alla fall. jag räknade ut att jag är 21 eller liknande när jag får komma in på hultsfred gratis om jag sparar alla mina arband, men jag vet inte om det där är sant eller inte. vill någon informera mig? JA.. nu ska jag fixa en grej. på en gång. HEJDÅ PUSSGURKOR!!!!!!!!!"

Tänk att man har varit så ung, och det är ändå bara 5,5 år sen, cirka. Men ung var man!!!

En ny dag i ett gammalt liv

2006-10-31T11:23:00.000-08:00

Hej! Nu har jag äntligen startat min blogg som jag har tänkt starta ett bra tag nu. Jag börjar min blogg med att vara nostalgisk, jag fann min gamla dagbok på Lunarstorm, hihi, inlägget från 12/2 - 2001 lät som följande:

"hej jag har lite ont i mina hälar
annars så har jag fikat idag
igår hade jag turban och såg ut som en arab.
idag kallade någon mig skejtare för jag råkade ha pyttepyttelite häng
jag ska titta på baren
jag borde skriva på ett arbete som jag ska fuska lite med
det finns alltid enkla svar
du är varm när jag är kall
du tar så lite plats jag tar all

om jag gråter gör jag det av en enda anledning eller två
misslycka
saknad och det tredje
maktlöshet
JAG MÅSTE HA PJ, NU, NU SKA JAG RINGA"

Sådär ja. Finfint. Jag ska försöka vara nostalgisk så mycket det bara är möjligt med mina 23 år på nacken.