Den goda horan

I fredags var det dags för Jakans årliga Centrumfest, i år med temat Karneval. Något konfunderad började jag planera min utstyrsel, vilket inte var helt lätt med tanke på att jag helst inte stoltserar runt i bikini, särskilt inte mitt i vintern. Helst aldrig, men det är en annan historia. Nåväl. En Buttricksmask blev det! Det var så långt jag kände att jag kunde sträcka mig. Fin är den. Kan säkert användas åtskilliga gånger till. Jag går ju på maskerad så ofta.. Hrm. Centrumfesten var väl i sig ingen hit, vi tre flickor och en pojke stannade i en och halv timme ungefär. Åt en rätt tråkig buffé, typ ris och böner eftersom ingen noterar att det faktiskt finns rätt många vegetarianer i Sverige. Vi gled vidare ut i natten, slutstation Marie Lavaeu. Åsa och jag hade maskerna på oss stor del av kvällen, vilket självfallet innebar uppmärksamhet. "Har ni möhippa!?" Njae. Gjorde av med mina sista pengar på öl. Gled hem med buss och nostalgisnackade nån timme med R, "Bubu flytta inte, bo kvar här, kram kram" och så vidare. Vi propsade på att aldrig ge upp våra Prison Break-måndagar. Låter som en bra deal.

Lördagen var desto lugnare. Eller. Jag trodde det. Tittade på Spindelmannen två till frukost, och lite Popular. Sallad på kafé Bönor & Bakat. Fick sms av Sara som sa "SARA! Det finns Bright Eyes-biljetter kvar!". Eld och lågor och glad och mysig blev jag och tänkte, fan vilken kväll detta kan arta sig att bli! Eftersom jag inte hade några pengar, lovade Sara att fixa biljetten. Ack. Nej. De var slut i alla fall. Uppgång och fall. Glada miner, förväntasfulla skratt utbyttes till sunkhaksöl på Dovas. Ännu en gång gjorde jag av med mina allra sista pengar på öl. Jag fattar inte att jag alltid har pengar kvar, fast jag inte har det! Underligt. Sista ölen blev dock mina bordsgrannar tvungen att bjuda mig på. A klagade på att jag aldrig nämnde honom i min blogg, sedan diskuterade vi vilka romanfigurer vi troligast skulle bli kära i om de kom invaggandes på Dovas. Min karl nummer ett är självklar, Mr Darcy. Karl två och tre var lite knöligare. Jag funderade på om jag kunde bli kär i Harry Potter, jag menar han är ju faktiskt 17 i sista boken. Skulle det vara så fel? Kan jag bli kär i Dean i På drift? Tveksamt. Skulle jag välja en tjej skulle det mycket väl kunna bli kvinnan i Stäppvargen. Det höll vi båda med om. Vi tog oss även en funderare på vilken romankaraktär vi helst skulle vilja vara. A sa Robert Jordan, den manlige brosprängaren i "Klockan klämtar för dig". Hemingways karlar är alltid karlakarlar.

Sög i mig fem och en halv öl. Bara sådär. Galet. Och. Jag har ett par hundra kvar på kontot upptäckte jag nu. Fast jag INTE har det.