sailor

Åh en sjöman!

Veckan har varit sådär. Ingen katastrof än så länge, men absolut ingen höjdare. Måndagen började i frid och fröjd, jag var övertygad om att nu så...! Nu så ordnar sig allt! När jag då i slowmotion ser min kaffekopp välta ut över hela köksbänken på jobbet, kände jag hur jag säckade ihop. Krympte och blev minimal. Alla världens bekymmer var återigen uppå mina axlar. Tisdagen drabbades av en större skrämselhicka, en representant för SSSB kom och sökte rätt på min sambo och började fråga ut honom vem som bodde där och vad de hette och varför stog det inte samma namn på dörren och ni vet väl att man inte får hyra ut i andra hand... Min stackars hyresvärd blev såklart vettskrämd, det sista han vill är att bli av med lägenheten. Efter mycket om och men lyckades jag ljuga ihop en mycket trovärdig historia för kontrollanten, varpå vi skrattade och sa "Jaha, vardetsådethängdeihop!" och "Ja, haha, såfeldetkanbliibland!". Käck som en liten knäck, var jag.

Tisdagskvällen fortlöpte till Medborgarplatsens bibliotek där det var uppdukat för fest, till och med för vikarierna. Det var trevligt, jag hamnade mitt i havet av de yngsta bibliotekarierna och vi pratade mest om vilket bibliotek vi hatade mest, bröllop, Spray Date och annat smått och gott. Jag fortsatte ut i natten där det var en himla massa minusgrader, köade till Stampen i en kvart innan jag gav upp.

Gårdagskvällen var trevlig med Sofia, Linas kvällsbok och sushi. Ikväll ska jag träffa min evntuella blivande sambo Petra. Jag är nervös! Kan fortfarande inte bestämma mig för om det här är en bra eller dålig idé. Någon som vet? Jag tar tacksamt emot råd! Måste förstås se hur lägenheten är uppbyggd innan jag kan dra förhastade slutsatser. Kanske är det stört omöjligt att dela om man ska bo med en tvååring och en mamma. Vet inte vet inte... Nä undrar om jag måste ta lite semla. Lite bara.